Att klassificera statusen för en grundvattenförekomst är ett av momenten i vattenförvaltningscykeln. Syftet är att beskriva grundvattnets tillstånd vid en viss tidpunkt, för både kemisk och kvantitativ status. Alla förekomster ska ha en statusklassificering och den är en av grunderna för beslut av förekomstens miljökvalitetsnorm. Statusen kan antingen vara god eller otillfredsställande.
Statusen för en grundvattenförekomst visar grundvattnets tillstånd vid en viss tidpunkt. Vattenmyndighetens process för att beskriva tillståndet kallas för klassificering av status och ska göras för kemisk och kvantitativ status var för sig. Statusen är inget beslut, utan enbart en beskrivning. En grundvattenförekomst kan ha antingen god eller otillfredsställande status, det finns bara två olika klasser. Alla förekomster ska ha en status och den är en av grunderna för beslut av förekomstens miljökvalitetsnorm.
Statusen för en grundvattenförekomst kan beskrivas på olika detaljeringsnivå, vilket illustreras i figuren med triangeln. Klassificeringen av status görs i praktiken på den mest detaljerade nivån i botten av triangeln. Den sämsta statusen styr sedan klassningen på de högre nivåerna.
Schematisk bild över statusklassificering av grundvattenförekomster.
Vid klassificering av kvantitativ status ska vattenmyndigheten bedöma grundvattenförekomsten enligt de fyra kvalitetsfaktorerna vattenbalans, påverkan på anslutna ytvattenförekomster, påverkan på grundvattenberoende terrestra ekosystem samt inträngning av saltvatten eller förorening. Om en av kvalitetsfaktorerna har otillfredsställande status blir den kvantitativa statusen för förekomsten otillfredsställande.
Vid klassificering av kemisk status ska vattenmyndigheten bedöma om något av de cirka 40 förorenande ämnen eller indikatorer som listas i bilaga 3 (SGU-FS 2023:1) överskrider tröskelvärdet. Ytterligare ämnen som via utflöde från grundvatten ger otillfredsställande status i en ytvattenförekomst, skadar ett grundvattenberoende ekosystem eller riskerar att skada människors hälsa genom dricksvatten ska också ha fastställda tröskelvärden för den enskilda förekomsten, och ligga till grund för bedömningen av kemisk status. Grundregeln är att när koncentrationen av ett ämne överskrider tröskelvärdet är statusen för det ämnet otillfredsställande. Om ett ämne har otillfredsställande status, så blir också den kemiska statusen för hela förekomsten otillfredsställande. Under vissa förutsättningar kan dock ett ämne klassificeras till god kemisk status även om koncentrationen av ämnet överskrider tröskelvärdet.
Kvantitativ status bedöms utifrån fyra kvalitetsfaktorer.
Kemisk status bedöms utifrån cirka 40 förorenande ämnen och indikatorer samt övriga ämnen som påverkar de olika skyddsobjekten för grundvatten (anslutande ytvatten, grundvattenberoende terrestra ekosystem, dricksvatten och annan legitim användning).
Statusen kan justeras under förvaltningscykeln om ny kunskap tillkommit, till exempel via övervakning eller i samband med en prövning enligt miljöbalkens bestämmelser. Detta är också anledningen till att föreskrifterna använder ordet klassificera status, inte fastställa status.
Klassificeringen av status ska i första hand baseras på analysresultat från övervakning. Resultaten ska uppfylla de krav som finns i SGU:s föreskrifter om övervakning av grundvatten (SGU-FS 2024:2). Övervakningsföreskriften innehåller till exempel krav på kemiska analyser för att analysresultaten ska hålla en god kvalitetsnivå.
Om det saknas övervakningsresultat som uppfyller kraven i övervakningsföreskriften kan vattenmyndigheten basera klassificeringen av status på annat underlag. Detta kallas expertbedömning. För varje grundvattenförekomst som statusklassificeras ska vattenmyndigheten även göra en bedömning av tillförlitligheten. Då ingår att bedöma mängden och kvaliteten på underlagsdata, och tillförlitligheten blir lägre om övervakningsresultat saknas eller är bristfälliga.
4 kap. 1 § Vattenmyndigheten ska som en del av den fördjupade kartläggningen enligt 3 kap. klassificera kemisk grundvattenstatus och kvantitativ status för samtliga grundvattenförekomster i syfte att beskriva grundvattnets tillstånd. Klassificeringen ska ligga till grund för att utvärdera effekter av beslutade åtgärder och för att fastställa miljökvalitetsnormer enligt SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2023:2) om miljökvalitetsnormer för grundvatten.
Statusklassificering är en sammanvägd bedömning av hur ett grundvatten mår. En status ska anges för alla grundvattenförekomster. Momentet klassificering av status är en del i den iterativa processen där även riskbedömning, fördjupad kartläggning, trendanalys och ta fram tröskelvärde ingår. Alla de här momenten är beroende av varandra på olika sätt, som illustreras i figuren, och därför går det inte att arbeta med momenten ett i taget. Riskbedömningen är framåtsyftande och ger svar på om grundvattenförekomsten bedöms uppnå god status i framtiden. Medan statusen alltså anger situationen i grundvattenförekomsten vid en viss tidpunkt.
Läs mer i avsnitt Riskbedömning och fördjupad kartläggning.
Flera moment inom vattenförvaltningscykeln behöver utföras i en iterativ process eftersom momenten beror av varandra på olika sätt.
Informationen om grundvattenförekomstens status fyller flera funktioner. Ett viktigt syfte är att använda den i riskbedömningen, och ett annat för att utvärdera om vidtagna åtgärder har haft effekt. För förekomster som har otillfredsställande status ska åtgärder vidtas tills övervakningsresultat visar att statusen är god.
Statusen är också en av grunderna för beslut av miljökvalitetsnormer för förekomsten. En förekomst som har god status får miljökvalitetsnormen god status. Medan en förekomst som har otillfredsställande status antingen kan ha god status med förlängd tidsfrist på grund av naturlig återhämtning, eller omfattas av mindre stränga krav enligt bestämmelserna om undantag.
Sammanfattande översiktsbild av momentet klassificering av status.
Förekomsternas status rapporteras till EU-kommissionen och används för att granska om Sverige lever upp till vattendirektivets målsättning.
4 kap. 2 § En grundvattenförekomst ska klassificeras till god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status om den efter genomförd riskbedömning enligt 3 kap. 1 § bedömts att utan risk kunna bibehålla god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status.
En grundvattenförekomst som inte riskerar att få otillfredsställande kemisk eller kvantitativ status kan undantas från vidare utredning och direkt klassificeras till god status. Det här brukar kallas för ett riskbaserat arbetssätt och syftar till att fördela resurserna till de områden som har problem med föroreningar eller avvikande grundvattennivåer, som behöver åtgärdas.
Om den inledande kartläggningen visar att en grundvattenförekomst saknar mänsklig verksamhet, eller när den mänskliga verksamheten är obetydlig (det vill säga att den är så liten att den aldrig kommer att kunna påverka grundvattenförekomstens status), behöver därmed ingen ytterligare bedömning göras vid klassificeringen av status. Förekomsten hamnar då direkt i den så kallade gröna högen och får automatiskt god status. Arbetssättet tillämpas både för ämnen (kemisk status) och för kvalitetsfaktorer (kvantitativ status).
Läs mer i avsnitt Riskbedömning och fördjupad kartläggning.
När en förekomst berörs av mänsklig verksamhet som skulle kunna leda till otillfredsställande status så kan 4 kap. 2 § inte användas. Då blir riskbedömningen en mer komplex process och statusen är ett viktigt underlag för att göra riskbedömningen.
En grundvattenförekomst har god status om det inte har uppstått några oacceptabla miljökonsekvenser i förekomsten. Det innebär att
Om statusen däremot är otillfredsställande har minst en oacceptabel miljökonsekvens uppstått i förekomsten.
Observera att en grundvattenförekomst kan ha god status, men samtidigt vara i risk att få otillfredsställande status. Den situationen uppstår när mänsklig verksamhet påverkar förekomsten i sådan omfattning att miljökonsekvenser kommer att uppstå, även om de inte inträffat ännu. Alla grundvattenförekomster som är i risk ska omfattas av åtgärder oavsett vad statusen är.
Grundvattenförekomsters status och riskbedömning har betydelse i tillståndsärenden för verksamheter som riskerar att påverka grundvattnet.
Målsättningen med vattendirektivet är att alla inlands- och kustvatten har god status. Det målet skulle ha varit uppnått redan 2015. Fram till 2027 kan tidsundantag tillämpas, men efter 2027 kan endast naturlig återhämtning efter utförda åtgärder godkännas som tidsundantag.
Senast ändrad 2025-03-13
