Med grundvattenförekomst menas i det här sammanhanget det grundvatten som är avgränsat inom vattenförvaltningen av grundvatten. För detta grundvatten gäller särskilda regler, exempelvis miljökvalitetsnormer som regleras i femte kapitlet i miljöbalken. För allt grundvatten ska hänsyn tas enligt allmänna hänsynsregler som finns i andra kapitlet i miljöbalken. Texten på den här sidan handlar enbart om de speciella regler som gäller för grundvatten inom en grundvattenförekomst. Information om vilket grundvatten som utgör en grundvattenförekomst finns i VISS.

När tillstånd ska lämnas till verksamheter som ligger i anslutning till en grundvattenförekomst är det viktigt att ansökningshandlingarna tydligt anger hur verksamheten kommer påverka grundvattenförekomsten. Detta gäller både miljöfarlig verksamhet och vattenverksamheter. Hur verksamheten påverkar grundvattenförekomsten är avgörande för om verksamheten kan få tillstånd att bedrivas. Det påverkar också vilka villkor som ska ställas och de försiktighetsmått som verksamheten behöver uppfylla. Den här texten har SGU tagit fram för att förtydliga vilken information som vi anser ska finnas i en tillståndsansökan och dess miljökonsekvensbeskrivning.

Ligger en verksamhet i anslutning till en grundvattenförekomst som är avgränsad inom vattenförvaltningen av grundvatten? Det avgörs alltid i det enskilda fallet, men här listas ett antal fall som ger ett klart ja som svar på frågan:

  • Verksamheten ligger helt eller delvis inom en grundvattenförekomst.
  • Verksamheten ligger inom tillrinningsområdet till en grundvattenförekomst.
  • Verksamheten ligger uppströms en grundvattenförekomst och utsläpp sker till ytvattendrag som sedan har kontakt med en grundvattenförekomst och därmed riskerar att påverka den.

Förändrad lagstiftning ger strängare krav

Den 1 januari 2019 ändrades lagstiftningen om miljökvalitetsnormer. I 5 kap. 4 § miljöbalken står nu följande (SGUs understrykning): 

”En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.

Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr.”

Lagtexten innehåller två moment: dels får ingen försämring ske och dels får inte möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen äventyras. En försämring innebär att grundvattenförekomstens kemiska eller kvantitativa status försämras från god till otillfredsställande. Om statusen redan är otillfredsställande finns inget utrymme för ytterligare försämring. Även om den aktuella verksamheten inte förväntas leda till en direkt försämring för grundvattenförekomsten kan verksamheten på sikt, tillsammans med andra verksamheter, göra det svårt att uppnå miljökvalitetsnormen för en grundvattenförekomst. Detta vägs in i begreppet ”äventyra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen”.

Ändringen från 1 januari innebär en skärpning av lagstiftningen jämfört med tidigare och det ökar kraven på den information som ska finnas i ansökningshandlingarna. Vid alla tillståndsansökningar behöver det utredas hur den aktuella verksamheten riskerar att påverka grundvattenförekomsten, både kemiskt och kvantitativt. En utredning krävs alltså även för att bevisa att verksamheten inte har någon påverkan.

Grundinformation om platsen

En ansökan behöver innehålla information om de naturgivna förutsättningarna på platsen för verksamheten, för att risken för påverkan på grundvattenförekomsten ska kunna bedömas. Vilken information som behövs beror på vilken typ av påverkan verksamheten förväntas få. Om en verksamhet kommer leda till utsläpp av föroreningar till en grundvattenförekomst kan det till exempel behövas information om jordarter, jorddjup, strömningsriktning och sprickbildning. Detta för att avgöra om utsläppet riskerar att leda till en försämring av statusen eller äventyra möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen. För ansökan om grundvattentäkt, grustäkt och bergtäkt har SGU tagit fram så kallade checklistor där det framgår vilken grundinformation som SGU anser att en ansökan ska innehålla. Den informationen är relevant även för verksamheter som inte ligger i anslutning till en grundvattenförekomst.

Information om grundvattenförekomsten

Ansökningshandlingarna ska innehålla information om berörd grundvattenförekomst. I vissa fall kan flera grundvattenförekomster beröras, då ska alla tas med. Följande information ska alltid finnas med:

  • Grundvattenförekomstens ID och namn (i den mån det finns ett sådant).
  • Nuvarande status, både kvantitativ och kemisk. Om grundvattenförekomsten har otillfredsställande status ska det även framgå vilka parametrar som är orsak till det.
  • Miljökvalitetsnormer, både kvantitativt och kemiskt. För den kemiska statusen ska det även framgå vilka riktvärden och värden för utgångspunkt för att vända trend som är beslutade för grundvattenförekomsten. Om det finns undantag i form av förlängd tidsfrist för någon parameter ska det också framgå.
  • Riskbedömning, både kvantitativ och kemisk. Ange om grundvattenförekomsten har bedömts vara i risk att inte uppnå beslutade miljökvalitetsnormer och vilka påverkanskällor som är utpekade som orsak till risken.
  • Grundvattenberoende ekosystem, både anslutna akvatiska ekosystem (anslutna ytvattenförekomster) och grundvattenberoende terrestra ekosystem. Ange om det finns identifierade grundvattenberoende ekosystem. Det kan vara ekosystem i direkt anslutning till verksamheten men även ekosystem som ligger längre bort, till exempel i ett utströmningsområde. Ekosystem kan påverkas om grundvattnets kvantitet eller kemi ändras.

Informationen som behövs finns till stor del i VISS. Eventuellt kan uppgifterna om grundvattenberoende ekosystem behöva kompletteras. Ange gärna datum när informationen hämtats från VISS och om det är arbetsmaterial eller beslutade bedömningar.

Verksamhetens nuvarande påverkan

Om ansökan gäller en etablerad verksamhet ska det framgå hur verksamheten hittills påverkat grundvattnet, både kvantitativt och kemiskt. Exempel på information om nuvarande påverkan som kan vara relevant:

  • Vilka mängder grundvatten eller ytvatten som letts bort eller släppts ut. Ge en relevant bild av mängder och eventuella årstidsvariationer.
  • Varifrån vatten tagits bort eller tillförts och hur stort område uppströms eller nedströms det påverkat.
  • Vilka föroreningar verksamheten släppt ut hittills. Ge en relevant bild av halter och mängder av de ämnen som släppts ut.
  • Redovisa hur halterna förhåller sig till grundvattenförekomstens riktvärden och vända-trend-värden. Om det saknas riktvärden för relevanta ämnen kan SGUs Bedömningsgrunder för grundvatten användas.
  • Var föroreningar släppts ut och hur föroreningar transporterats till och vidare i grundvattenförekomsten. Använd information från egenkontrollen genom att redovisa resultat av genomförda undersökningar. Komplettera vid behov med övervakningsdata från grundvattenförekomsten som visar hur stor spridning föroreningen har.
  • Verksamhetens nuvarande påverkan på kommunal och enskild dricksvattenförsörjning, både kvantitativt och kemiskt.
  • Verksamhetens nuvarande påverkan på anslutna akvatiska ekosystem och grundvattenberoende terrestra ekosystem, både kvantitativt och kemiskt.
  • Åtgärder som genomförts för att minska risken för negativ påverkan från verksamheten. Beskriv exempelvis reningsmetoder och vilken effekt det haft.

Påverkan från sökt verksamhet

Nästa steg är att beskriva risken för kvantitativ och kemisk påverkan av den sökta verksamheten. Vilken detaljeringsgrad dessa uppgifter behöver ha, beror på hur stor påverkan verksamheten förväntas ge. Ju större påverkan, desto mer detaljerat underlag krävs. Om verksamheten förväntas påverka en grundvattenförekomst som har otillfredsställande status eller är i risk att inte nå god kvantitativ eller kemisk status krävs mer omfattande underlag. Detta för att avgöra om verksamhetens kan tillåtas utan att riskera att leda till otillåten försämring eller äventyra möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna. Om 

grundvattenförekomsten används för kommunalt dricksvattenuttag är det ytterligare ett skäl till större detaljeringsgrad på underlaget. I båda fallen kan det också ställas mer långtgående krav på försiktighetsåtgärder och villkor i ett tillstånd.

Kvantitativ påverkan

Bedöm vilken kvantitativ påverkan verksamheten riskerar att få på grundvattenförekomsten. Redovisa tydligt:

  • Vilka mängder grundvatten eller ytvatten som ska ledas bort eller släppas ut. Ge en relevant bild av mängder och eventuella årstidsvariationer, både i normalsituationen och en worst case-situation. En worst case-situation ska beskriva både maximala uttag eller utsläpp, samt en ogynnsam situation utifrån naturliga variationer av exempelvis en grundvattennivå. Beskriv om ansökan innebär en förändring jämfört med dagens situation.
  • Varifrån vattenuttaget ska göras eller var utsläppet ska ske, samt hur stort område uppströms eller nedströms det bedöms påverka. Beskriv om det innebär en förändring jämfört med dagens situation.
  • Bortledningens eller utsläppets bidrag till den totala vattenbalansen för grundvattenförekomsten.
  • Vilka åtgärder som kommer vidtas för att minska risken för negativ påverkan på grundvattenförekomsten.
  • En bedömning av hur bortledandet eller utsläppet av vatten riskerar att påverka grundvattenförekomstens status och miljökvalitetsnorm, både i normalsituationen och i en worst case-situation. Bedömningen ska göras separat för de fyra kriterier som finns för kvantitativ status och som beskrivs här nedanför.

En verksamhet som kommer leda till att stor markyta hårdgörs kan ge påverkan på grundvattenbildningen, och därmed leda till kvantitativ påverkan på grundvattenförekomsten. En verksamhet som har utsläpp av exempelvis förorenat processvatten kan även innebära kvantitativa risker.

Kvantitativ påverkan bedöms, inom vattenförvaltningen av grundvatten, utifrån fyra kriterier. Därför behöver ansökningshandlingarna också bedöma effekterna av verksamhetens kvantitativa påverkan utifrån dessa fyra kriterier.

  1. Vattenbalans. För att en grundvattenförekomst ska ha god kvantitativ status enligt vattenbalanskriteriet ska den tillgängliga grundvattenresursen vara större än det långsiktiga årliga uttaget. I en stor grundvattenförekomst kommer inte hela vattenvolymen vara tillgänglig i en viss punkt, därför måste vattenbalansen räknas på delområden och inte enbart för grundvattenförekomsten som helhet.
  2. Inträngning av salt grundvatten eller förorening. När strömningsriktningen ändras i en grundvattenförekomst kan det leda till saltvatteninträngning. Om det sker får grundvattenförekomsten otillfredsställande status. Det är bakgrundsvärdet för salt (det vill säga klorid, konduktivitet eller sulfat) i grundvattenförekomsten som är styrande för bedömning av saltvatteninträngning. Förändringar i strömningsriktning kan även leda till att oönskade ämnen från till exempel ett förorenat område dras in i grundvattenförekomsten eller sprids till nya delar av den. Det leder i så fall till att grundvattenförekomsten får otillfredsställande status.
  3. Anslutna akvatiska ekosystem. Grundvatten spelar en viktig roll för att fylla på med vatten i vattendrag och sjöar, speciellt under perioder när det är låga vattennivåer i ytvattnet. Om utströmningen av grundvatten minskar kan det ge negativa effekter i ytvattnet. Om uttagen av grundvatten från en grundvattenförekomst leder till negativa effekter i anslutna akvatiska ekosystem får grundvattenförekomsten otillfredsställande status.
  4. Grundvattenberoende terrestra ekosystem. Där grundvatten strömmar ut i terrestra miljöer bildas källor och våtmarker av olika slag. Dessa miljöer är helt beroende av en viss mängd utströmmande grundvatten och att vattnet har en viss kvalitet. Om vattenflödet minskar eller ökar kommer ekosystemet påverkas, till exempel genom att artsammansättningen förändras. Om utflödet av grundvatten från grundvattenförekomsten ändras så att viktiga ekosystem skadas får grundvattenförekomsten otillfredsställande status. 

Kemisk påverkan

Bedöm vilken kemisk påverkan på grundvattenförekomsten som verksamheten riskerar att leda till. Redovisa tydligt:

  • Vilka föroreningar som verksamheten förväntas släppa ut samt halter och mängder av dessa, både i normalsituationen och en worst case-situation. Beskriv om det innebär en förändring jämfört med dagens situation. Redovisa hur halterna förhåller sig till grundvattenförekomstens riktvärden och vända-trend-värden. Om det saknas riktvärden för relevanta ämnen kan SGUs Bedömningsgrunder för grundvatten användas. Bedöm hur stor risken är att riktvärden eller vända-trend-värden överskrids.
  • Var utsläppet ska ske och hur föroreningen förväntas transporteras till och vidare i grundvattenförekomsten. Bedöm hur stort område som förväntas bli påverkat. Beskriv om det innebär en förändring jämfört med dagens situation.
  • Utsläppens bidrag till den totala belastningen av relevanta ämnen i grundvattenförekomsten. Detta krävs för att kunna bedöma om verksamhetens bidrag kan leda till en försämring eller ett äventyrande av möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen.
  • Risken för påverkan på både kommunal och enskild dricksvattenförsörjning.
  • Risken för påverkan på anslutna akvatiska ekosystem och grundvattenberoende terrestra ekosystem. Om till exempel ett utsläpp av näringsämnen till grundvattenförekomsten leder till att näringsrikt grundvatten strömmar ut i en Natura 2000-klassad näringsfattig våtmark kan det leda till skada på våtmarken och då får grundvattenförekomsten otillfredsställande kemisk status.
  • Vilka åtgärder som kommer vidtas för att minska risken för negativ påverkan på grundvattenförekomsten.

Grundprincipen är att om utsläpp från mänsklig verksamhet leder till att grundvattenförekomstens riktvärde överskrids får grundvattenförekomsten otillfredsställande status. Den totala belastningen från alla källor räknas in. SGUs föreskrifter (se 14 § 2, SGU-FS 2013:2) medger att små avgränsade områden inom en grundvattenförekomst kan ha halter över riktvärdet utan att statusen blir otillfredsställande. De förhöjda halterna får dock inte påverka anslutna akvatiska ekosystem, grundvattenberoende ekosystem eller möjligheten att använda grundvatten som exempelvis dricksvatten. Vad som räknas som små avgränsade områden finns det inga vägledande domar om, vilket gör att rättsläget är oklart. För att tillåta utsläpp som leder till att riktvärdet överskrids i en grundvattenförekomst krävs en utförlig undersökning som visar att föroreningen inte riskerar att spridas till intilliggande delar av grundvattenförekomsten. Det är också viktigt att det framgår vilka åtgärder verksamhetsutövaren kommer vidta för att minska riskerna för grundvattenförekomsten.

Grundvattenförekomster är i sig tröga system som återhämtar sig långsamt och är dyra att rena från föroreningar. I vissa fall är det nästan omöjligt att bli av med en förorening. Därför är det extra viktigt att förhindra spridning av föroreningar och upphöra med utsläpp i tid. Av den anledningen finns det ett begrepp som kallas vända-trend för grundvattenförekomster, men inte för ytvattenförekomster. Alla grundvattenförekomster undersöks för uppåtgående trender av föroreningshalter och om det upptäcks en uppåtgående trend med halter som passerar vända-trend-värdet bedöms grundvattenförekomsten vara i risk att inte uppnå god kemisk status. Då måste åtgärder vidtas för att vända trenden. Om verksamheten förväntas leda till utsläpp av ämnen i halter över grundvattenförekomstens vända-trend-värde krävs en högre detaljeringsgrad på underlaget.