Miljökonsekvenser är effekter i miljön som beror på en eller flera mänskliga verksamheter. Vattenmyndigheten ska identifiera de miljökonsekvenser som medför att en grundvattenförekomst riskerar att inte uppnå eller bibehålla god status.
3 kap. 1 §
1 § För samtliga grundvattenförekomster ska vattenmyndigheten utifrån listan i bilaga 1 bedöma om mänskliga verksamheter identifierade enligt 2 kap. 3 § ensamt eller tillsammans ger sådana miljökonsekvenser som leder till att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk grundvattenstatus respektive god kvantitativ status enligt 4 kap. 2–7 §§.
Bilaga 1
Lista med miljökonsekvenser som ska användas enligt 3 kap. 1 §.
Arbetet med att identifiera miljökonsekvenser från mänskliga verksamheter i grundvattenförekomster sker inom den iterativa processen med riskbedömning, fördjupad kartläggning, statusklassificering, trendanalys och framtagande av tröskelvärden. En mänsklig verksamhet kan orsaka flera olika miljökonsekvenser, exempelvis kan jordbruk leda till både förorening av näringsämnen, kemisk förorening och störd vattenbalans. Flera olika mänskliga verksamheter kan orsaka samma miljökonsekvens, exempelvis kan förorening av näringsämnen uppstå som följd av jordbruk, enskilda avlopp samt industriellt och kommunalt avloppsvatten. Identifieringen av miljökonsekvenser är till hjälp när vattenmyndigheten ska avgöra vilka åtgärder som behöver vidtas.
Kartläggningen av miljökonsekvenserna syftar till att beskriva var olika typer av effekter uppstår. I föreskrifterna används begreppet mänsklig verksamhet för att beskriva påverkanstrycket (jämför engelskans pressure) och begreppet miljökonsekvens för att beskriva effekten i miljön (jämför engelskans impact).
De fyra kvalitetsfaktorerna för kvantitativ status finns listade som miljökonsekvenser i listan i bilaga 1 till SGU-FS 2023:1. För kemisk status bedöms miljökonsekvenser mot grupperingar av kemiska ämnen och föroreningar som kan kopplas till vissa typer av mänsklig verksamhet, så som näringsämnen från jordbruk eller avlopp.
Eventuella identifierade miljökonsekvenser ska för varje grundvattenförekomst rapporteras till EU-kommissionen. Listan med miljökonsekvenser i bilaga 1 i SGU-FS 2023:1 motsvarar kommissionens rapporteringsalternativ i EU-vägledningen om rapportering. Två av alternativen i listan är inte rekommenderade att använda:
De pågående klimatförändringarna kan medföra omfattande miljökonsekvenser för en grundvattenförekomst. Förändringar i nederbörd och temperatur medför förändrade säsongsvariationer i grundvattenbildning, och kan innebära både högre högstanivåer och lägre lägstanivåer med översvämningar respektive torka som följd. En förlängd växtsäsong orsakar minskad grundvattenbildning under längre period av året. Förändringar i vattenregimer kan också leda till föroreningsspridning och saltvatteninträngning. Ett varmare klimat ger ökad temperatur även i grundvattnet, med ökad risk för tillväxt och spridning av skadliga mikroorganismer.
En indirekt effekt av klimatförändringar är att behovet av vatten kan öka, särskilt under torra perioder. Befintliga och nya vattenuttag kan, om de inte regleras rätt, leda till skada på grundvattenberoende ekosystem.
Miljökonsekvenser av pågående klimatförändringar inkluderas i vattenförvaltningen och ska beskrivas i förvaltningsplanen. Beskrivningen kan antingen omfatta hela distriktet eller delar av distriktet och behöver då inte kopplas till riskbedömning för enskilda vattenförekomster. Miljökonsekvenser som identifieras i enskilda grundvattenförekomster, utifrån identifierade betydande påverkanskällor och där specifika lokala åtgärder behöver vidtas, ska beskrivas för varje grundvattenförekomst utifrån listan i bilaga 1 i SGU-FS 2023:1. Exempelvis kan miljökonsekvensen ”Saltvatteninträngning på grund av ändrad flödesriktning” användas för grundvattenförekomster där vattenuttag för bevattning leder till inträngning av saltvatten.
Senast ändrad 2025-09-18