Generella tröskelvärden – motivering till urval av parametrar och värden

Listan med generella tröskelvärden för grundvatten inkluderar ett urval av problematiska ämnen som är relativt vanligt förekommande i grundvatten, och som vanligen är resultat av mänsklig verksamhet. Tröskelvärdena är i huvudsak kopplade till hälsobaserade gränsvärden för dricksvatten, med vissa undantag.

Metodik för urval av ämnen

1. Samtliga ämnen som tas upp i grundvattendirektivets bilaga I (förorenande ämnen med EU-gemensamma tröskelvärden)

I nuläget omfattas nitrat samt aktiva ämnen i bekämpningsmedel inklusive relevanta metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter av grundvattendirektivets bilaga I. I den föreslagna revideringen av grundvattendirektivet (2022) ingår även PFAS24 (viktad summa), totalhalt av läkemedel, de specifika läkemedlen karbamazepin och sulfametoxazol, samt gruppen ”icke-relevanta metaboliter till bekämpningsmedel”. Dessa parametrar har förts in i föreskriftens tröskelvärdeslista trots att revideringen av grundvattendirektivet ännu inte har beslutats (mars 2025), detta för att kunna beakta dessa ämnen och ämnesgrupper under innevarande vattenförvaltningscykel. ”Icke-relevanta metaboliter till bekämpningsmedel” har dock inte införts som separat grupp, eftersom det ännu är otydligt exakt vilka metaboliter som är tänkta att ingå i denna kategori. Samtliga metaboliter till bekämpningsmedel införs tills vidare i den befintliga bekämpningsmedelsparametern.

2. Samtliga ämnen som tas upp i grundvattendirektivets bilaga II (förorenande ämnen för vilka medlemsstaterna ska överväga att fastställa tröskelvärden)

I nuläget omfattas alla parametrar som tas upp i grundvattendirektivets bilaga II i föreskriftens tröskelvärdeslista – arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, ammonium, klorid, sulfat, nitrit, fosfat, trikloreten och tetrakloreten samt konduktivitet. Analys av fyndfrekvenser och halter i svenskt grundvatten (baserat på data från miljöövervakning, råvattenkontroll och enskilda brunnar) visar att dessa ämnen och indikatorer kan utgöra problematiska föroreningar på vissa platser.               

3. Ämnen som regleras för dricksvatten (genom dricksvattendirektivet och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter), och som också förekommer som föroreningar i svenskt grundvatten

I nuläget omfattar detta de oorganiska ämnena koppar, krom och nickel, samt de organiska föroreningarna 1,2-dikloretan, bensen, benso[a]pyren, summan av summan av fyra tunga PAH (”PAH4”), fyra trihalometaner, bisfenol A, vinylklorid och PFAS. PFAS har dock införts med ett annat urval av ämnen och med ett annat gränsvärde än det som gäller för dricksvatten, baserat på EU-kommissionens förslag om revidering av grundvattendirektivet.

Analys av fyndfrekvenser och halter i svenskt grundvatten (baserat på data från miljöövervakning, råvattenkontroll och enskilda brunnar) visar att dessa ämnen och indikatorer kan utgöra problematiska föroreningar på vissa platser. Urvalet i denna kategori har begränsats till parametrar som i hög grad bedöms orsakas av mänsklig förorenande verksamhet. Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) tar också upp ämnen vars förekomst i förhöjda halter sällan beror på mänsklig verksamhet utan vanligen på naturlig förekomst, exempelvis fluorid och uran. Då vattendirektivet syftar till att minska mänskligt orsakade föroreningar är dessa ämnen inte inkluderade i föreskriftens tröskelvärdeslista.

4. Övriga förorenande ämnen som bedömts vara relevanta att inkludera vid utvärdering av kemisk grundvattenstatus

I denna kategori inkluderas övriga förorenande ämnen som bedöms vara relevanta att inkludera i den generella tröskelvärdeslistan. En förutsättning för att inkludera ämnet i listan är att det finns dataunderlag som visar att ämnet påträffas i grundvatten. Ämnet blir också särskilt relevant att inkludera om fyndfrekvensen är hög och om ämnet har påvisats i betydande halter i relation till referensvärden för skyddsobjekt (till exempel gränsvärden för ytvatten eller dricksvatten). Bedömningen har baserats på en sammanvägning av:

• Fyndfrekvenser på analysnivå (andel analyser över kvantifieringsgräns) och/eller fyndfrekvenser på stationsnivå (andel stationer där analyser visat halter över kvantifieringsgräns), samt percentil- och maxhalter av ämnet i grundvatten.
• Geografisk spridning av fynd i grundvatten (antal och/eller andel län och kommuner där ämnet påträffats).

Underlag till urvalet av ämnen i den generella tröskelvärdeslistan har även omfattat:

• Information kring vilka ämnen som har gränsvärden eller riktlinjer för dricksvatten internationellt (utanför dricksvattendirektivet och Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter, till exempel från andra länders dricksvattenreglering eller WHO), och därför bedömts vara viktiga avseende användbarheten som dricksvatten.
• Information kring vilka ämnen som regleras inom ytvattenförvaltningen (särskilda förorenande ämnen och prioämnen), och därför bedömts vara viktiga för att minska negativ påverkan på akvatiska ekosystem.
• Information kring vilka ämnen som ingår i EU-gemensamma bevakningslistor för grund-, dricks- och ytvatten, och därför bedömts vara viktiga att övervaka.
• Omvärldsanalys av parametrar som inkluderats för utvärdering av kemisk grundvattenstatus bland övriga EU-länder, vilket ger en bild av de ämnen som lyfts som betydande grundvattenföroreningar inom Europa.

Hittills har ett antal halogenerade lösningsmedel (1,2-dikloreten, diklormetan och tetraklormetan), petroleumkolväten (alifatiska kolväten >C5-35 och toluen), PAH (summan av 3 PAH-L och summan av 5 PAH-M), dietylhexylftalat (DEHP) och zink inkluderats i tröskelvärdeslistan baserat på denna typ av sammanvägning. Med undantag för zink, så är dessa ämnen relevanta vad gäller skydd av dricksvatten. Flera av ämnena regleras också inom ytvattenförvaltningen med avseende på ekotoxicitet och/eller bioackumulering, däribland DEHP, PAH och zink.

Metodik för framtagande av generella tröskelvärden för de utvalda ämnena

För de ämnen där EU-gemensamma kvalitetsnormer finns i grundvattendirektivets bilaga I används dessa som generella tröskelvärden.

För övriga ämnen har de generella tröskelvärdena harmoniserats med dricksvattengränsvärden som återfinns i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12). Sveriges grundvattenförekomster är huvudsakligen avgränsade baserat på att grundvattnet i magasinet används eller har tillräckligt goda uttagsmöjligheter för att i framtiden kunna användas för uttag av dricksvatten. Enligt vattendirektivet ska medlemsstaterna säkra skydd för vattenförekomster som används eller kan komma att användas för dricksvatten och minska behovet av vattenrening vid dricksvattenproduktion. En princip i framtagandet av generella tröskelvärden har därför varit att värdena inte ska överskrida gränsvärden eller riktlinjer för dricksvattenkvalitet.

För de ämnen som bedömts vara relevanta att inkludera i tröskelvärdeslistan, men saknar EU-gemensamma kvalitetsnormer i grundvattendirektivets bilaga I och saknar dricksvattengränsvärden inom EU och Sverige, har gräns- och riktvärden från andra bestämmelser använts som referensvärden. För de organiska föroreningarna 1,2-dikloreten, diklormetan, tetraklormetan, alifatiska kolväten >C5-35, toluen, PAH (summan av 3 PAH-L och summan av 5 PAH-M) och dietylhexylftalat (DEHP) har tröskelvärden tagits fram baserat på internationella dricksvattengränsvärden (WHO/US EPA) samt riktvärden baserade på hälsoeffekter eller smak- och luktgränser enligt Svenska petroleuminstitutets rekommendationer för efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar.

För ett fåtal parametrar har SGU valt att använda andra tröskelvärden än de dricksvattengränsvärden som gäller enligt Livsmedelsverkets föreskrifter. För klorid, konduktivitet och sulfat är de generella tröskelvärdena lägre än dricksvattengränsvärdena. Detta eftersom parametrarna kan indikera saltvatteninträngning som följd av överuttag eller påverkan från bland annat avloppsvatten, vägsaltning, och lakvatten från deponier eller gruvlämningar vid halter betydligt lägre än dricksvattengränserna. För metallerna koppar och kvicksilver har lägre tröskelvärden valts till den generella tröskelvärdeslistan eftersom bakgrundshalterna av dessa ämnen i grundvatten (95-percentilhalter från nationell miljöövervakning respektive råvattenkontroll i större grundvattentäkter) är mycket låga i förhållande till dricksvattengränsvärdena (>faktor 100), samtidigt som ämnena kan orsaka skada i akvatiska ekosystem vid halter som är mycket lägre än dricksvattengränserna. De generella tröskelvärdena för klorid, konduktivitet, sulfat, koppar och kvicksilver är inte framtagna genom en strikt kvantitativ beräkningsmetod, utan baseras på avvägningar för varje ämne. Värdena för dessa parametrar motsvarar mellan 25–60 % av dricksvattengränsvärdena för respektive parameter.

För zink, som saknar dricksvattengränsvärde, har värdet för den högsta klassen ”mycket hög halt” från SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten valts som generellt tröskelvärde.