Vid den inledande beskrivningen av en grundvattenförekomst ska mänskliga verksamheter identifieras. Informationen behövs som underlag för att kunna bedöma om en grundvattenförekomst riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk och kvantitativ status, eller om det finns risk för skada på människors hälsa genom användning av grundvattnet som dricksvatten. Alla grundvattenförekomster ska utredas i den inledande kartläggningen.
2 kap. 3 § Vattenmyndigheten ska utifrån listan i bilaga 1 identifiera mänskliga verksamheter som grundvattenförekomsten är eller kan förutses bli utsatt för (SGU-FS 2024:1).
Bilaga 1 Lista med mänskliga verksamheter som ska användas enligt 2 kap. 3 §.
Att identifiera de mänskliga verksamheter som grundvattenförekomsten är eller kan förutses bli utsatt för är en del av den inledande kartläggningen. Mänskliga verksamheter angivna i vattendirektivet finns i bilaga 1 i föreskriften om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU-FS 2023:1). Listan är hämtad från vattendirektivets rapporteringskrav. Identifieringen av mänskliga verksamheter utgör ett underlag för den fördjupade kartläggningen, där det utifrån verksamhetens storlek sker en bedömning om grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå eller bibehålla god kemisk eller god kvantitativ status. Informationen ska också användas till att identifiera mänskliga verksamheter som via dricksvattenanvändning kan medföra skada på människors hälsa.
I den inledande kartläggningen är det tillräckligt att identifiera de mänskliga verksamheterna enligt listan och notera storleksordningen på omfattningen av verksamheten. I de fall som det behövs mer omfattande underlag för att göra riskbedömningen tas den informationen fram genom fördjupad kartläggning.
Mänsklig verksamhet som har kemisk eller kvantitativ påverkan i en inte helt obetydlig grad, ska inkluderas i kartläggningen. De kemiska påverkanskällorna delas in i punktkällor och diffusa källor. De kvantitativa påverkanskällorna utgörs av uttag, avledning eller återföring av vatten till eller från grundvattenförekomsten. Notera att detta inte bara inkluderar uttag för att använda grundvattnet, utan även bortledning av grundvatten i samband med exempelvis infrastrukturprojekt eller täkt- och gruvverksamhet. Både tillståndsgivna verksamheter och verksamheter utan tillstånd till vattenverksamheten ska inkluderas i kartläggningen.
Inom tillrinningsområden för uttagspunkt för dricksvatten ska även mänskliga verksamheter som kan orsaka mikrobiologisk förorening identifieras. Den inledande kartläggningen ska också inkludera kartläggning av naturliga bakgrundshalter av ämnen som kan påverka dricksvattenkvaliteten.
I många fall återfinns den mänskliga verksamheten inom grundvattenförekomsten eller dess tillrinningsområde, men även till exempel långväga transport av föroreningar ska inkluderas om det finns behov av att ytterligare kartlägga verksamhetens påverkan på grundvattenförekomsten. Exempel på långväga transport kan vara föroreningskällor för PFAS.
Verksamheter som pågår ska inkluderas i den inledande kartläggningen. Historiska verksamheter ska inkluderas när det finns en kvarvarande negativ effekt av verksamheten. Till exempel ska förorenade områden inkluderas i kartläggningen oavsett om den verksamhet som släppte ut föroreningen finns kvar eller inte. Anledningen är att det kan finnas ett åtgärdsbehov, som i så fall ska ingå i förvaltningsarbetet. Kvantitativt kan det till exempel finnas nedlagda materialtäkter som gett upphov till en permanent förändring av grundvattennivån. Dessa ska tas med om förändringen ger negativa effekter på något skyddsvärt, till exempel ett dricksvattenuttag eller ett ekosystem, och därför behöver åtgärdas.
Mänskliga verksamheter som beviljats tillstånd, men ännu inte påbörjats, ska inkluderas i den inledande kartläggningen. Det kan till exempel gälla beslutade detaljplaner eller infrastrukturprojekt. Detsamma gäller om verksamheten har påbörjats och i dagsläget medför en liten påverkan men där tillståndet innebär att omfattningen av påverkan kommer att öka. Det kan till exempel gälla täkter och gruvor. När det pågår en tillståndsprövning av en verksamhet eller om det finns kunskap om framtida verksamheter kan dessa identifieras och dokumenteras, men ska inte utgöra underlag för riskbedömningen.
Att identifiera mänskliga verksamheter är ett första steg i att utreda grundvattenförekomstens nuvarande och förväntade framtida kvantitet och kvalitet. Mycket små mänskliga verksamheter kan undantas från dokumenteringen. Men det är viktigt att beakta att flera små mänskliga verksamheter tillsammans kan bidra till den totala belastningen, det vill säga öka den totala föroreningen eller bidra till en sammantagen uttagsmängd.
SGU förordar att vattenmyndigheten registrerar alla identifierade mänskliga verksamheter i VISS, eftersom informationen är viktig för det fortsatta arbetet inom förvaltningscykeln.
Senast ändrad 2025-03-04