Hur mark- och vattenområden används kan ha stor betydelse för grundvattnets kvalitet och kvantitet. Kommunerna har en viktig roll vid samhällsplaneringen för att skapa förutsättningar att värdefulla grundvattenresurser används och hanteras på rätt sätt och därmed uppnå beslutade miljökvalitetsnormer.
Av 2 kap. 10 § plan- och bygglagen (2010:900) framgår att kommunen vid planläggningen ska följa beslutade miljökvalitetsnormer. I översiktsplanen ska det framgå hur kommunen anser att gällande miljökvalitetsnormer för de grund- och ytvattenförekomster som berörs av planen ska följas (3 kap. 4 § PBL). Länsstyrelsen ska under samrådet av översiktsplanen särskilt verka för att miljökvalitetsnormerna följs (3 kap. 10 § PBL). När länsstyrelsen granskar det färdiga planförslaget ska de också bedöma om förslaget kan medverka till att miljökvalitetsnormerna inte följs (3 kap. 16 § PBL).
Vid kommunal planläggning är det viktigt att förutse eventuella påverkanskällor och tillse så att markanvändningen möjliggör att beslutade miljökvalitetsnormer kan följas. Hur verksamheter berörs av miljökvalitetsnormer framkommer i 5 kap. miljöbalken samt i 4 kap. Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Mer detaljerade bestämmelser om miljökvalitetsnormer för grundvatten finns i SGU:s föreskrifter (SGU-FS 2023:1 och SGU-FS 2023:2).
För att ett planområde, både vad avser översiktsplan och detaljplan, ska omfattas av miljökvalitetsnormer för grundvatten ska området i fråga beröras av en eller flera grundvattenförekomst. I VISS (Vatteninformationssystem Sverige) finns karta över grundvattenförekomster inklusive tillrinningsområden.
Grundvattenförekomster avgränsas till områden där jord eller berg innehåller stora mängder vatten och har goda magasinsegenskaper och uttagsmöjligheter. Sådana områden har ofta ett större skyddsvärde än omgivande mark. Miljökvalitetsnormer beslutas för alla grundvattenförekomster och ger ett extra skydd mot förorening och överutnyttjande av grundvattnet i dessa områden, utöver den övriga lagstiftningen som gäller överallt.
En miljökvalitetsnorm för grundvatten visar vilken status som en grundvattenförekomst ska uppnå och när den statusen ska uppnås. God grundvattenstatus innebär att grundvattnets kvalitet och kvantitet:
Information om grundvattenförekomsters miljökvalitetsnorm och status finns att hämta i VISS. För bedömning av kemisk status har vattenmyndigheterna beslutat om tröskelvärden som inte får överskridas. Dessa tröskelvärden redovisas i länsstyrelsernas författningssamling samt i VISS.
Ett förorenat grundvatten är ofta svårt och kostnadskrävande att rena. Nivåförändringar kan innebära skada på både samhället och miljön. Det är därför viktigt att redan på förhand förhindra negativa effekter av uttag och föroreningskällor på en grundvattenförekomst. Föroreningar från olika påverkanskällor kan påverka grundvattnets kvalitet negativt, till exempel vid:
Även vid översvämningar riskerar stora mängder föroreningar att spridas till grundvatten. Särskilt allvarligt är spill och utsläpp i områden där vegetation och tätande jordlager är borttagna, till exempel i täkter eller vid genomskärningar för infrastruktur exempelvis vägbyggen.
Grundvattnets kvantitativa status kan påverkas av vattenuttag till exempel för dricksvattenproduktion eller bevattning, men även länspumpning kan ge stora sänkningar av grundvattennivån. Om stora ytor inom grundvattenförekomsten hårdgörs med asfalt och bebyggelse hindras vatteninfiltrationen och grundvattennivån kan då sjunka. Grundvattenbildningen kan också förändras om delar av förekomsten grävs bort, så som sker inom vissa täktverksamheter.
Påverkanskällor som äventyrar möjligheten att uppnå beslutade miljökvalitetsnormer får inte tillåtas enligt 5 kap. 4 § miljöbalken. Det är därför viktigt i planeringssammanhang att förutse den påverkan som planläggningen kan ge och ta med förebyggande åtgärder som minskar risken för att grundvattnets status försämras.
En av anledningarna till att det är viktigt att miljökvalitetsnormerna för grundvatten uppfylls är att grundvatten ofta används till dricksvattenproduktion. Att ha kunskap om geologiska förutsättningar och inkludera skydd av vattenresurserna i den kommunala planeringen är en förutsättning för en trygg och långsiktig vattenförsörjning.
En kommunal översiktsplanering omfattar stora områden där det kan finnas flera grundvattenförekomster. För att kunna bedöma lämplig användning av mark- och vattenområden och vid behov skydda vattenresurserna är det viktigt att i planeringen beakta beslutade miljökvalitetsnormer. I arbetet med en översiktsplanering behöver det därför bland annat finnas information om:
Vid detaljplanering är det ofta mindre områden som planeras. Flödesschemat visar ett förslag på arbetsgång för att ta hänsyn till miljökvalitetsnormer för områden som berör grundvattenförekomster. Den information som krävs för att avgöra påverkanskällornas betydelse och eventuella behov av påverkansreducerande åtgärder motsvarar informationen som krävs för översiktsplanering. Informationen behöver dock inkludera mer noggranna platsundersökningar och lokala förhållanden. Observera att även om området inte är lokaliserat på en grundvattenförekomst omfattas det av övrig lagstiftning.
Källa: SGU, Sveriges geologiska undersökning.
Senast ändrad 2024-07-04
