Beräkningsmodeller
Här behandlas olika matematiska modelleringsmetoder. Fem analytiska beräkningsmodeller för olika situationer presenteras. Vikten av känslighetsanalys, oavsett vald metod, poängteras.
Här behandlas olika matematiska modelleringsmetoder. Fem analytiska beräkningsmodeller för olika situationer presenteras. Vikten av känslighetsanalys, oavsett vald metod, poängteras.
Inflödet till ett dränerat schakt, en täkt eller ett dagbrott och det influensområde som dräneringen orsakar kan uppskattas med analytiska eller numeriska modeller. Både analytiska och numeriska modeller är baserade på ett antal förenklingar och randvillkor men numeriska modeller är oftast mer mångsidiga och har en potentiellt bättre chans att hantera mer invecklade hydrogeologiska system. En numerisk modell bör i de flesta komplexa situationer därför vara överlägsen en analytisk när det kommer till att beskriva grundvattenpåverkan vid grundvattenuttag eller grundvattenbortledning, eller bägge. Men beroende på tillgängliga indata och dess kvalitet tillsammans med de hydrogeologiska förutsättningarna kan analytiska lösningar ofta ge lika användbara resultat.
Det är viktigt att beräkningsantagandena är granskningsbara. Här kan analytiska formler ha fördelar då det är enklare att granska antaganden och parametersättningar. En numerisk lösning i ett programverktyg och en modell som uppdragsgivaren och myndigheter inte har tillgång till eller behärskar gör att felaktigheter i uppbyggnad och parameterisering kan bli svårupptäckta. Oberoende av beräkningsmetod är det bra med lättöverskådliga sammanställningar.
Numerisk modellering har fördelen att antaganden om egenskaper och randvillkor enkelt kan varieras vilket erbjuder flexibilitet vad gäller att beräkna influensområde för att sedan exempelvis jämföra resultaten mot vattenbalanser.
Vid bedömning av storleken på inläckage och influensområde kan det vara klokt att först utgå från konservativa (pessimistiska) antaganden på de viktigaste parametrarna. Därefter upprepar man lämpligen analysen baserat på platsspecifika data, eller om sådana saknas, utredarens hydrogeologiska erfarenhet, så kallad expertbedömning.
En viktig slutsats är att oavsett om man väljer ett analytiskt eller numeriskt angreppsätt för att lösa sitt problem så kan det vara klokt att i tidiga utredningsskeden utgå från enklare simuleringar, så kallade scoping-beräkningar. Dessa kan göras med enkla numeriska modeller likaväl som med analytiska modeller. Efterhand kan komplexiteten öka.
Läs mer-tips:
Freddy Blombergs examensarbete om Inläckage i dagbrott – En jämförelse mellan beräknade och uppmätta värden i dagbrott i norra Sverige från 2015
Senast ändrad 2019-10-01