För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Antal övervakningsstationer och provtagningsfrekvens

 

17 §

Kvantitativ övervakning ska genomföras under hela sexårsperioden.

Den kvantitativa övervakningen ska genomföras under hela den sexåriga övervakningscykeln. Uppgifterna från den kvantitativa övervakningen ska användas för att identifiera långsiktiga förändringar i grundvattennivåer orsakade av mänsklig påverkan, på förekomster som bedömts vara utsatta för risk. För att kunna säkerställa att en nivåförändring inte är temporär krävs övervakning under hela sexårsperioden med tillräckligt hög mätfrekvens. Om tidsserierna är korta är det svårt att statistiskt kunna fastställa avvikelser från det naturliga variationsmönstret. Det är i sådana fall viktigt att komplettera med andra stödjande parametrar. Se avsnitt Parametrar som ska övervakas. 

18 §

De grundvattenförekomster som bedömts vara utsatta för risk att inte nå eller bibehålla god kvantitativ status ska övervakas med tillräckligt antal representativa övervakningsstationer för att uppskatta grundvattennivån i varje grundvattenförekomst och påvisa långsiktiga grundvattennivåförändringar orsakade av mänsklig påverkan. Hänsyn ska tas till kort- och långsiktiga naturliga variationer i grundvattenbildningen.

  • Mätfrekvensen för grundvattennivåer ska vara minst en gång per månad i pormagasin och minst två gånger per månad i sprickmagasin.
  • Mätfrekvensen för grundvattennivåer ska vara minst en gång per månad i pormagasin och minst två gånger per månad i sprickmagasin.

Antal övervakningsstationer

Vad som är ett tillräckligt antal övervakningsstationer i grundvattenförekomster som riskerar att inte nå godkänd kvantitativ status måste bedömas för varje enskild förekomst. Valet är beroende av hur förekomsten fungerar hydrauliskt och av vilka effekter som kan följa av att vattenmäng- den förändras i grundvattenförekomsten. Övervakningsstationerna bör spridas över förekomsten eftersom det också ger kunskap om grundvattenytornas läge och lutning i förekomsten som helhet. Genom den informationen kan flödet och flödesriktningar i stort beräknas och relateras till grundvattenförekomstens vattenbalans. Uttag av t.ex. dricksvatten skapar påverkan i form av en lokal ”sänktratt”, dvs. grundvattennivåerna sänks nära pumpningsstället och grundvattenflödet och vattenbalansen påverkas. Någon av stationerna bör ligga i ett område som är opåverkat av mänsklig verksamhet. Den ska exempelvis inte ligga inom sänktrattens utbredning vid pumpning. Tidsserien från en sådan icke direkt påverkad, men för grundvattenförekomsten i sin helhet representativ, station kan jämföras med referensstationer i opåverkade grundvattenförekomster för att utvärdera avvikelser mellan mänskligt påverkade och naturliga tidsserier i grundvattennivåer.

Mätfrekvens

Vad som är en lämplig mätfrekvens, dvs. hur ofta nivåmätningarna ska utföras, beror på grundvattenytans variationsmönster i det aktuella grundvattenmagasinet. Vad som är ett lämpligt intervall beror även på syftet med övervakningen vid den aktuella stationen. Om man vill övervaka effekterna av ett varierande grundvattenuttag på grundvattenytans fluktuationer i lokal skala så behövs en högfrekvent övervakning – helst kontinuerlig mätning med tryckgivare och logger. Är det däremot fråga om effekter av uttag på en grundvattenförekomst i sin helhet som ska mätas utanför sänktrattens influensområde, så räcker det med betydligt lägre mätfrekvens. Mätserierna från grundvattenförekomster som är utsatta för risk ska jämföras med referensserier för att kunna skilja på naturliga eller mänskliga orsaker till registrerade variationer i grundvattnets nivåer. Så långt det är geografiskt och klimatologiskt möjligt bör data från SGUs referensnät för grundvattennivåmätningar användas.Våra viktigaste grundvattenförekomster återfinns antingen i pormagasin i isälvsavlagringar (grusåsar m.m.) eller i sprickmagasin i berggrunden. I vissa typer av berggrund, t.ex. sandsten, kan dock grundvattnet röra sig både i sprickor och i porer. Grundvattennivåerna i sprickor kan variera mycket; de uppvisar snabba förlopp och stora amplituder. Samma sak gäller för grundvattenmagasin som utgörs av morän med mycket små porer. Därför anges i 18 § att mätfrekvensen i sprickmagasin och moränmagasin ska vara minst två gånger per månad, medan det för isälvsavlagringarna, med betydligt mer dämpade nivåvariationer, i regel räcker med mätningar en gång per månad.

19 §

De grundvattenförekomster som inte har bedömts vara utsatta för risk att inte nå eller bibehålla god kvantitativ status får övervakas gruppvis. Övervakningen ska ske vid minst en övervakningsstation som bedöms vara representativ för gruppen i fråga, minst en gång per år.

Grundvattenförekomster som inte är utsatta för risk behöver bara följas upp översiktligt under förvaltningscykelns gång, under förutsättning att man är observant på att inte nya, oförutsedda mänskliga ingrepp ändrar förutsättningarna. Grundvattenförekomster utan risk kan därför grupperas och representeras av en station som mäts en gång per år. För att den enda årliga mät- ningen ska ha någon mening måste den relateras till en kontinuerlig tidsserie för nivåerna under opåverkade förhållanden. Sådana läges- och magasinsmässigt adekvata mätserier kan ofta finnas i SGUs nivåövervakning.

Skriv ut