För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Kvalitetskrav på analyser

6 §

Alla analysmetoder, för såväl laboratorie- som fältanalyser och onlinemetoder, som tillämpas för de kemiska och fysikaliska parametrar som ingår i övervakningsprogrammen, ska valideras och dokumenteras i enlighet med standarden EN ISO/IEC-17025 eller annan motsvarande standard som är internationellt accepterad. Alla analysmetoder ska uppfylla kravet på en högsta mätosäkerhet på 50 % (k=2) vid nivån för gällande miljökvalitetsnorm och att kvantifieringsgränsen är lika med eller under ett värde som är 30 % av nivån för miljökvalitetsnormen.

Om det inte finns en fastställd miljökvalitetsnorm för en viss parameter eller om det inte finns någon analysmetod som uppfyller kraven enligt första stycket, ska övervakningen utföras med bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader.

 

7 §

Analyser i övervakningsprogrammet får endast utföras av laboratorier som tillämpar kvalitetssystem enligt EN ISO/IEC-17025, eller annan motsvarande standard som är internationellt accepterad. De laboratorier som används ska ha visat sin kompetens genom att delta i kompetensprövningsprogram med provningsjämförelser som omfattar alla analysmetoder tillämpade på koncentrationsnivåer som är representativa för övervakningsprogrammet samt genom analys av referensmaterial i samma koncentrationsnivåer och i förhållande till gällande miljökvalitetsnormer.

Kompetensprövningsprogrammen ska organiseras av ackrediterade organisationer eller internationellt eller nationellt erkända organisationer som uppfyller kraven i ISO/IEC 17043 eller annan motsvarande internationellt accepterad standard. Resultaten ska utvärderas enligt poängsystem fastställt i nämnda standard eller i standarden ISO-13528 eller annan motsvarande internationellt accepterad standard.

För att analyser ska få användas vid klassificering av grundvattenstatus (läs om statusklassificering i avsnitt Statusklassificering) ställs krav på analysmetoder. Användandet av föreskrifternas bestämmelser om minimikriterier för analysmetoder är ett krav enligt Tekniska direktivet (direktiv 2009/90/EG). Dessa krav finns för att säkerställa kvaliteten och jämförbarheten för analysresultat från de laboratorier som utför de kemiska analyserna från övervakningen, såväl nationellt som inom EU.

Det är vid upphandlingen av analystjänster för övervakningsprogrammet som upphandlaren ska ställa de krav på analysmetoderna som framgår av 6 § i SGUs föreskrifter om övervakning (SGU-FS 2014:1). Endast laboratorier som följer de krav som specificeras i föreskrifternas 7 § kan komma ifråga som utförare av analystjänsterna. Lägg märke till att de standarddokument som finns i föreskrifternas 6 och 7 § kan ersättas med andra motsvarande internationellt accepterade standarder.

Valet av analysparametrar avseende föroreningar från mänskliga verksamheter bestäms för varje individuell grundvattenförekomst (läs om identifiering av mänsklig verksamhet i avsnitt Inledande kartläggning). Vid upphandlingen är det därför viktigt att veta vilka eventuella föroreningar som har identifierats i respektive grundvattenförekomst, och som föranlett bedömningen att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå god status. Det är också viktigt att se till att man har rätt kvantifieringsgräns för varje ämne och denna måste specificeras i upphandlingen. Om kvantifieringsgränsen är för hög är det inte möjligt att jämföra analysresultaten med gällande riktvärde (miljökvalitetsnorm) och analysresultatet blir oanvändbart. Om däremot kvanti- fieringsgränsen är onödigt låg blir analyserna onödigt dyra.

Kvantifieringsgränsen för en analys ska högst ligga på en koncentration som motsvarar 30 % av en miljökvalitetsnorm i form av ett riktvärde eller utgångspunkt för att vända en trend. Om riktvärdet eller utgångspunkten för att vända en trend t.ex. är 6 µg/l så ska kvantifieringsgränsen vara 2 µg/l eller lägre (en för hög kvantifieringsgräns, t.ex. 10 µg/l, innebär att man inte vet om provet överskrider 6 µg/l eller inte). Det är därför en fördel om miljökvalitetsnormerna tagits fram innan upphandlingen av analyser görs, även om de ännu inte är formellt fastställda (se avsnitt Miljökvalitetsnormer för grundvatten). För bekämpningsmedel fungerar dock inte detta som utgångspunkt för att vända en trend, eftersom åtgärder för att vända denna trend ska sättas in så fort bekämpningsmedel detekteras.

I 6 § anges den högsta accepterade mätosäkerheten till 50 % (k = 2). Det kan påpekas att detta är ett mycket lågt krav för de flesta ämnen vid nivån för de hittills framtagna riktvärdena. För de flesta parametrar behövs betydligt bättre noggrannhet i analyserna för att kunna fast- ställa förändringar i trenderna. Om t.ex. nitrat väljs så är riktvärdet 50 mg/l medan nivån för att vända trend är 20 mg/l. Om man utgår från att högsta mätosäkerhet ska vara 50 % av 20 mg/l så innebär det ±10 mg/l. Med denna osäkerhet är det omöjligt att i de flesta grundvattenförekomster identifiera trender och trendbrott.

Skriv ut