För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Riskbedömning av kvantitativ status

Förutom bedömning av kemisk status ska även den kvantitativa statusen riskbedömas dvs. om mänsklig påverkan kan leda till förändringar i vattenbalansen så att det skadar möjligheten till användning av grundvattnet eller påverkar anslutna ekosystem.

För att en grundvattenförekomst ska anses ha god kvantitativ status ska uttag av grundvatten inte ge negativa effekter i anslutna akvatiska eller terrestra ekosystem. Förändringar i grundvattennivåer ska heller inte leda till saltvatteninträngning eller annan inträngning av förorenande ämnen. Om det finns anledning att tro att detta kan ske ska grundvattenförekomsten bedömas vara utsatt för risk att inte uppnå god kvantitativ status.

De riskbedömningar som görs inom vattenförvaltningsarbetet fokuserar i regel på de negativa effekter som kan uppstå vid uttag av grundvatten och grundvattennivåsänkningar. Dämning, minskade vattenuttag och annan mänsklig aktivitet som leder till en höjning av grundvattennivåerna kan dock vara minst lika bekymmersamma. Höjda grundvattennivåer kan påverka grundvattenkvalitet, markstabilitet och anslutna ekosystem.

Om något av nedan tre följande påståenden stämmer ska en grundvattenförekomst bedömas vara utsatt för risk:

  1. Det finns tydliga indikationer på problem med tillgång på vatten eller förändringar i vattnets kvalitet eller båda dessa, och det går att visa att det orsakas av mänsklig verksamhet som påverkar grundvattnets kvantitet.
  2. En vattenbalansberäkning visar att summan av alla vattenuttag ur förekomsten är 50 % eller mer av den genomsnittliga grundvattenbildningen och det finns anslutna akvatiska eller terrestra ekosystem som är beroende av det utflödande grundvattnet för sin funktion.
  3. Summan av alla vattenuttag är 90 % eller mer av den genomsnittliga grundvattenbildningen och vattenbalansen är långsiktigt ohållbar för framtida vattenutnyttjande.

För påstående 2 och 3 behöver hänsyn tas till om uttagen helt eller delvis kan kompenseras genom inducerad grundvattenbildning från anslutna ytvatten eller konstgjord grundvattenbildning genom utnyttjande av ytvatten. Läs mer om detta i följande text och i avsnitt rapporten Grundvattenbildning i svenska typjordar.

Riskbedömning av kvantitativ status genom indikationer

Alltför stora vattenuttag från en grundvattenförekomst i förhållande till nybildningen av grundvatten är i längden ohållbart. Effekterna märks genom åtgärder som vidtas, t.ex. att vatten börjar leveras till boende, eller förändringar som syns i naturen. Att söka efter dessa indikationer kan vara en bra inledning på riskbedömningsprocessen innan mätningar och tillgång till data för beräkningar finns. Kontrollera att indikationerna beror på vattenbrist och inte på andra omständigheter som t.ex. dåligt utformade brunnar eller tekniska fel. Exempel på indikationer:

  • Utkörning av vatten till boende.
  • Vattnet börjar smaka salt eller mätningar visar på ökande trend i konduktivitet i grundvatten eller brunnsvatten.
  • Kallkällor och grävda brunnar sinar.
  • Återkommande behov av bevattningsförbud med kommunalt dricksvatten baserat på grundvatten.
  • Förändrad artsammansättning i grundvattenberoende våtmarker.

Sådana observationer och andra kunskaper om vattenbrist kan vara tillräckliga som underlag för en riskbedömning. Verifiering av en riskbedömning grundad på någon eller några av de angivna indikationerna innebär bl.a. att fastställa om orsaken är mänsklig verksamhet och om denna ger kort- eller långsiktiga förändringar. Kortsiktiga förändringar kan oftast tolereras.

SGUs bedömningsgrunder för grundvatten tar upp påverkan av kvantitativa tillstånd med utgångspunkt från observerade effekter. Några av de effekter som listades ovan som exempel på indikationer är sådana som tyder på en stark till mycket stark grad av påverkan, vilket framgår av tabellen nedan. För att upptäcka påverkan inom de tre lägsta graderna behövs tidsserier av grundvattennivåmätningar. 

Tabellen visar kriterier för bedömning av påverkan av grundvattnets kvantitativa tillstånd som bygger på observerade effekter, inklusive förändringar i grundvattennivåer. Tabellen återger tabell 46 i SGUs bedömningsgrunder.  
KlassObserverade effekterGrad av påverkan
1 Inga observerbara förändringar. Ingen eller obetydlig
2 Mindre förändringar av grundvattennivån under t.ex. en viss årstid. Måttlig
3 Sänkning av grundvattennivån som inte återhämtas under perioder av grundvattenbildning. Påtaglig
4 Säsongsvis påverkan i form av saltvatteninträngning, uttorkning av källor, våtmarker och mindre vattendrag. Stark
5 Stadigvarande påverkan i form av saltvatteninträngning, uttorkning av källor, våtmarker och mindre vattendrag. Sättningar och annan påverkan på grundvattenberoende konstruktioner. Mycket stark

 

Riskbedömning av kvantitativ status genom vattenbalansberäkning

I SGUs bedömningsgrunder har vattenbalansberäkningar använts som utgångs- punkt för indelningen i påverkansklasser avseende risk för kvantitativ påverkan (läs om hur man beräknar grundvattenbildning och en vattenbalans och om var man kan finna uppgifter om vattenuttag i avsnitt Beräkning av vattenbalans). Den indelning som framgår av tabellen nedan är en praktisk utgångspunkt vid den första kvantitativa riskbedömningen genom vattenbalansberäkning. Om en stor del av det grundvatten som bildas tas ut för användning kommer grundvattnets nivåer och flöde att påverkas kraftigt. Som framgår av tabellen nedan antas att om 50 % eller mer av grundvattenbildningen används för vattenuttag, så kommer det att påverka det flöde som behövs i anslutna ekosystem. Påverkansklass 4 innebär således att risk finns att förändring av grundvattnets kvantitet skadar miljön. Saknas anslutna ekosystem som är beroende av visst grundvattentryck eller flöde, så kan uttag som utgör upp till 90 % eller mer av grundvattenbildningen tolereras, men aldrig långsiktigt över 100 %. För grundvattenförekomster som ligger i klass 5 finns risk att även det mänskliga utnyttjandet, t.ex. av dricksvatten, är i farozonen.

Tabellen visar bedömning av graden av påverkan på grundvattnets kvantitativa tillstånd med utgångspunkt från hur stor del av grundvattenbildningen som används för vattenuttag (vattenbalansberäkning). Tabellen återger tabell 43 i SGUs bedömningsgrunder.
KlassIanspråktagen andel av grundvattenbildningen %*Grad av påverkanKommentar
1 <10 Ingen eller obetydlig Sannolikt utan betydelse förutom för att upprätthålla markstabiliteten i känsliga områden.
2 10-20 Måttlig Av betydelse för grundvattenomsättning, men sannolikt acceptabel om inte skyddsoblejt som markstabilitet, våtmarker etc. påverkas negativt.
3 20-50 Påtaglig  
4 50-90 Stark Stor betydelse för grundvattenomsättning och med stor risk att negativt påverka ev. utflöde till våtmarker och även ytvattensystem.
5 >90 Mycket stark Riskerar att ge negativa konsekvenser om inte omfattande kontroll av uttag och grundvattennivåer genomförs. Eftersom uttag över 100 % av grundvattenbildningen inte är långsiktigt hållbar krävs ett mycket bra underlag för vattenbalansräkningen.

*Uttag som görs i anslutning till de naturliga utflödespunkterna innebär dock normalt mindre påverkan på grundvattenmagasinet även om anslutande våtmarker och även ytvattendrag kan påverkas.

Det kan framhållas att redan små grundvattenuttag som utgör en betydligt mindre andel  av grundvattenbildningen än 50 % kan innebära skadliga effekter på anslutna akvatiska och terrestra ekosystem. I de fall grundvattenuttagen innebär att överlagrade finkorniga jordar kan komma att dräneras med marksättningar som följd kan även mindre uttag ge stora skador. Ändå kan 50 % anses som en praktisk gräns för att göra den första bedömningen av om förekomsten är utsatt för risk. Om så är fallet innebär det att en fortsatt fördjupad analys ska göras, där bl.a. förekomsten av effekterna av jordarnernas sårbarhet bör inventeras (läs mer i ansnitt Beskrivning av grundvattenförekomster), liksom eventuella effekter på akvatiska ekosystem. 

Skriv ut