För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Identifiering av mänsklig verksamhet

7 §

Den typ av betydande mänsklig påverkan som grundvattenförekomsten är eller kan komma att bli utsatt för ska identifieras och redovisas enligt följande indelning

  1. punktkällor för föroreningar,
  2. diffusa föroreningskällor,
  3. vattenuttag,
  4. konstgjord infiltration,
  5. saltvatteninträngning.

I 7 § i SGU-FS 2013:1 anges de typer av mänskliga verksamheter som man behöver identifiera och beskriva för att få förståelse för den påverkan som en grundvattenförekomst är utsatt för. I följande text beskrivs de orsaker som kan ligga bakom denna påverkan. 

  • Punktkällor och diffusa föroreningskällor. De föroreningskällor som kan ha betydande påverkan på grundvattenförekomsten ska identifieras tillsammans med uppgifter om vilka ämnen som kan läcka från föroreningskällorna till grundvattnet. Förslag på vilka substanser som kan spridas från olika miljöer finns i Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenande ämnen och i Kemikalieinspektionens produktregister, dit verksamheter anmäler användning av kemiska produkter (läs mer på Kemikalieinspektionens webbplats). Punktkällor kan exempelvis vara förorenade områden, enskilda avlopp, deponier, miljöfarlig verksamhet, grus- och bergtäkter, gruvor, skjutvallar eller kyrkogårdar. Diffusa föroreningskällor kan vara markanvändning i form av jordbruk, skogsbruk eller urban miljö, enskilda avlopp, luftburen deposition (luftföroreningar), vägar och järnvägar.
  • Vattenuttag. Uppgifter om vattenuttag finns i SGUs Vattentäktsarkivet för de allmänna dricksvattentäkter som är registrerade. Där finns också uppgifter från ca 700 samfälligheter där vattenuttaget är större än 10 m3 per dygn eller försörjer fler än 50 personer. Uppgifter om andra vattenuttag kan finnas i tillstånd för kommunala vattentäkter, industriell användning, samt för större gårdar med vattenuttag för bevattning och vattenförsörjning till djur. Om vattenuttaget har prövats av Mark- och miljödomstolen finns det registrerat i domstolens digitala miljöbok. Uttag för enskild vattenförsörjning (privata brunnar) och för djurbesättningar kan indirekt beräknas utifrån hur många individer som brukar vattnet. Uppgifter om schabloner finns i rapporten Miljöövervakning grundvattennivåer (länk finns under Relaterad information/Dokument).
  • Konstgjord grundvattenbildning. Konstgjord grundvattenbildning innebär att man infiltrerar ett ytvatten som får perkolera genom jordlager i en omättad zon, i t.ex. en grusås, ner till grundvattenzonen. Tillskottet av ytvatten ökar den mängd grundvatten som bildas. Möjligheterna till detta kan utnyttjas då behovet av vatten är större än den naturliga grundvattenbildningen och då det finns hydrologiska och hydrogeologiska förutsättningar. Detta är vanligt när grundvatten används till kommunal vattenförsörjning i större städer. En förutsättning för att få infiltrera ett ytvatten är att vattnet som infiltreras kommer att få samma kvalitet som grundvattnet inom en rimlig uppehållstid, dvs. cirka tre månader. En annan typ av konstgjord grundvattenbildning är när vatten tillförs direkt till grundvattenzonen för att hålla portrycket uppe i områden som är känsliga för sättningar. Om konstgjord grundvattenbildning förekommer finns det ofta angivet för vattentäkter som är registrerade i SGUs Vattentäktsarkivet.
  • Saltvatteninträngning. Den vanligaste orsaken till saltvatteninträngning i grundvattnet är att för stora uttag görs i förhållande till grundvattenbildningen. Då sjunker grundvattennivåerna och flödesförhållandena ändras i grundvattenmagasinet. Omgivande vatten, t.ex. havsvatten, kan därmed tränga in i grundvattenmagasinet. Detta sker i regel i kustområden och på öar och riskerna för saltvatteninträngning är störst där vi har tät bebyggelse i form av permanent- och fritidsboenden inom dessa områden. Höga kloridhalter kan också förekomma i för djupt borrade brunnar i låglänta områden nära stora sjöar och vattendrag i Mellansverige i områden som varit täckta med salt eller bräckt vatten på grund av den geologiska utvecklingen efter den senaste nedisningen, s.k. relikt vatten.

 

Skriv ut