För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Inledande kartläggning

Den inledande kartläggningen ska resultera i ett underlag som beskriver grundvattenförekomsten och de påverkanskällor som ligger i dess tillrinningsområde.

4 §

Alla grundvattenförekomster, deras grundvattenmagasin och den betydande mänskliga påverkan de är eller kan förutses bli utsatta för ska översiktligt beskrivas och dokumenteras enligt 5–8 §§ nedan. Denna kartläggning ska utgöra underlag för vattenmyndighetens riskbedömning enligt 9 § och en eventuell fördjupad kartläggning enligt 10–11 §§.

Utifrån den inledande kartläggningen genomförs en första riskbedömning av om grundvattenförekomsten är utsatt för s.k. betydande påverkan (läs om detta i avsnitt Betydande påverkan). Bedömningen ska avse grundvattenförekomstens möjlighet att uppnå god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Om en grundvattenförekomst bedöms vara utsatt för risk ska bedömningens säkerhet vid behov förbättras under nästa steg: Den fördjupade kartläggningen (läs om detta i avsnitt Fördjupad kartläggning).

Underlaget för bedömningen av riskerna avseende grundvattnets kemiska sammansättning utgörs av en kartläggning av de mänskliga verksamheter som kan släppa ut eller läcka förorenande ämnen till grundvattnet. Riskerna kan gälla hälsoeffekter vid konsumtion av grundvattnet som dricksvatten (kemikalier ska inte behöva användas för beredning till ett hälsosamt dricksvatten), eller risk för att skada den miljö som påverkas av grundvattnet. Vid kartläggningen av mänsklig verksamhet ska de ämnen vilka kan komma att tillföras grundvattenförekomsten identifieras.

För bedömning av riskerna när det gäller grundvattnets kvantitet handlar det om att kartlägga mänskliga verksamheter och aktiviteter som påverkar grundvattennivån. Syftet är att undvika att anslutna miljöer skadas eller att möjligheten att använda grundvattnet för bevattning, som dricksvatten eller som industriellt processvatten försämras. Aktiviteter som kan medföra skada är t.ex. alltför stora uttag i förhållande till grundvattenbildningen, undermarksanläggningar  som dränerar grundvatten eller hårdgörning av markytor vilket minskar grundvattenbildningen. Även verksamheter som medför alltför höga grundvattennivåer kan ha en skadlig inverkan.

Uppgifterna som tas fram i den inledande kartläggningen av en grundvattenförekomst är i allmänhet tillräckliga för att beskriva förekomsten i en grundläggande, konceptuell modell.

!

Konceptuell modell 

Förståelsen för hur en grundvattenförekomst fungerar hydrogeologiskt, dvs. hur grundvattnets omsättning och flödesvägar ser ut, behövs för att göra säkrare bedömningar av risk och status. 

Detta är även nödvändigt för att kunna identifiera de lämpligaste åtgärderna för att uppnå god grundvattenstatus. För att förstå och beskriva förekomsten som ett system behöver man göra en konceptuell modell. Detta är en förenklad beskrivning av det verkliga hydrologiska systemet. Enkla konceptuella modeller är tillräckliga i den inledande fasen. Modellen är dynamisk och utvecklas med tiden, allt eftersom nya data inhämtas, och allt eftersom modellen testas i praktiken. Det är viktigt att använda och förbättra modellen, för att öka förståelsen för systemet och utveckla en säkrare styrning av åtgärder.

Konceptuell modell, bilden visar bland annat tillrinningsområde och grundvattentillströmning.

Konceptuell modell, bilden visar bland annat sprickzoner.

Skriv ut