För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Grundvattenförekomster

Förvaltningsarbetet utgår från så kallade grundvattenförekomster. Med grundvattenförekomst menas vattnet i ett grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinet i sin tur är en avgränsad del av en eller flera akviferer som kan bestå av både jord och berg.

Vattenförvaltningen ska omfatta sådant grundvatten som är viktigt för vattenförsörjning nu eller i framtiden. I vattenförvaltningsförordningen definieras grundvattenförekomster som ”en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer”. Vattendirektivets artikel 7 anger en undre gräns för dricksvattenuttag till minst 10m3 per dygn eller att vattnet distribueras till minst 50 personer för att grundvattnet i magasinet ska identifieras som en s.k. ”dricksvattenförekomst”. För grundvattenförekomster utan dricksvattenuttag sätter direktivet ingen minimigräns för möjlig uttagsmängd, men definitionen av en grundvattenförekomst innebär att grundvattenmagasinet ska medge uttag av betydande mängder, grundvatten och i 1 § har 10 m3 per dygn angetts som undre gräns för detta. Uttagsmöjligheterna är emellertid vanligen mycket större för Sveriges grundvattenförekomster. Läs om hur Sveriges grundvattenförekomster har avgränsats i faktarutan Sveriges avgränsningar av grundvattenförekomster.

!

Sveriges avgränsning av grundvattenförekomster Sveriges avgränsning av grundvattenförekomster

I ett europeiskt perspektiv har Sverige, tillsammans med Norge och Finland, en specifik geologi som är präglad av kvartärtidens inlandsisar. Många europeiska länder har stora sammanhängande grundvattenmagasin i berggrund, medan Sveriges grundvattenmagasin är betydligt mindre och utgörs oftast av jordavlagringar. Därför är grundvattenförekomsterna små och många. Sveriges grundvattenförekomster är identifierade och avgränsade av SGU och är indelade i tre grupper: 

  • Sand- och grusavlagringar, t.ex. våra isälvsavlagringar (grusåsar och deltan).
  • Sedimentär berggrund, t.ex. kalksten, sandsten och lerskiffer.
  • Övriga geologiska bildningar, som ibland kan betraktas som akviferer (kristallint berg, t.ex. granit och gnejs, och andra jordarter, t.ex. morän, svallgrus och svallsand).

SGUs grundvattenkartering har som mål att att beskriva grundvattenmagasin. Grundvattenmagasinet utgörs av grundvattnets matris, dvs. de jord- och berglager som grundvattenförekomsten finns inom. Grundvattenförekomsterna som SGU avgränsat utifrån grundvattenmagasinen är framtagna antingen med underlag från den hydrogeologiska karteringen. Grundvattenförekomster som har en bedömd uttagsmöjlighet på 5 l/s (ca 432 m3 /dygn) eller mer har avgränsats och de förekomster som har en vattentäkt registrerad i SGUs Vattentäktsarkivet har definierats som dricksvattenförekomster. För grundvattenförekomster i kristallint berg har man utgått från vattentäkter och avgränsat det område varifrån grundvattenbildningen till den aktuella dricksvattentäkten sker.

Grundvattenförekomster ska också avgränsas där det finns risk att grundvattnet har en betydande påverkan på ett akvatiskt ekosystem eller ett terrestert ekosystem. SGU har inte avgränsat grundvattenförekomster utifrån denna aspekt ännu. 

 

 

Vattenförvaltningen omfattar även sådant grundvatten som är viktigt för att upprätthålla grundvattenberoende ekosystem. Om grundvatten påverkar ett anslutet ekosystem som har ett särskilt bevarandevärde, t.ex. ett Natura 2000-område, kan man välja att avgränsa dess magasin till en ny grundvattenförekomst. Detta kan göras om ansvarig tillsynsmyndighet bedömer att åtgärder inom vattenförvaltningen är det bästa sättet att bevara ekosystemet. Om det ekosystem som påverkas av grundvattnet finns i en avgränsad ytvattenförekomst behöver dock inte grundvattenmagasinet avgränsas som en ny grundvattenförekomst. Det beror på att ytvattenförekomsten ändå kommer att bli föremål för åtgärder inom ramen för vattenförvaltningens åtgärdspro- gram. Dessa åtgärder bör komma även grundvattnet till del.

Ny avgränsning av befintlig förekomst

En befintlig grundvattenförekomst kan behöva en ny avgränsning. Det kan bero på förbättrad information från SGUs karteringsverksamhet eller vattenmyndigheternas uppgifter från kartläggningen. Ett verktyg för att koncentrera vattenförvaltningsarbetet till det område där insatser behövs kan vara att dela upp förekomsten om det finns hydrauliska förutsättningar för detta. Det kan t.ex. vara lämpligt om påverkan är ojämnt fördelad över grundvattenförekomsten eller om en del av förekomsten inte hotas av några mänskliga verksamheter. Den hydrauliska förutsättningen för att kunna dela en grundvattenförekomst är att det inte finns någon risk att föroreningar sprider sig över gränsen. Gränsen ska också helst sammanfalla med en grundvattendelare. I Sverige har vi valt att avgränsa många långsträckta grundvattenförekomster knutna till isälvsavlagringarna. De kan bli betydligt mer hanterbara om de delas upp i fler grundvattenförekomster.

 

Skriv ut

Relaterad information