För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Kartläggning och riskbedömning

SGU-FS 2013:1

Kartläggning och riskbedömning sker i flera steg. I den inledande kartläggningen inhämtas sådan information som behövs för att kunna avgöra vilka grundvattenförekomster som är så utsatta för mänsklig påverkan att det finns risk för att förekomsten inte når vattendirektivets mål om god grundvattenstatus. För kartläggningen av hot mot den kemiska statusen handlar det om att kartlägga mänskliga påverkanskällor som kan släppa ut eller läcka förorenande ämnen till grundvattnet. För kartläggningen av faktorer som påverkar den kvantitativa statusen handlar det om att kartlägga mänskliga verksamheter som påverkar grundvattennivån. Man gör sedan en första bedömning av hur utsatt grundvattenförekomsten är för påverkan, dvs. om det finns risk för att möjligheten att använda grundvattnet till t.ex. dricksvatten försämras eller om det finns risk för att anslutna ekosystem skadas.

För de grundvattenförekomster som efter den inledande kartläggningen bedöms riskera att inte uppnå god grundvattenstatus ska en fördjupad kartläggning göras. Kunskapen är viktig för att få en förbättrad förståelse för effekterna av mänsklig verksamhet på grundvattenförekomsten som helhet. Syftet är att se till att underlaget är tillräckligt för en fullgod bedömning av risken för att en förekomst inte uppnår god grundvattenstatus. Ett viktigt underlag är resultaten från den kontrollerande övervakningen.

Om en förekomst bedöms vara utan risk har den ”god grundvattenstatus” under hela förvaltningscykeln. Förekomsten behöver då endast följas upp genom kontrollerande övervakning vart sjätte år. Om en grundvattenförekomst bedöms vara utsatt för risk ska vattenmyndigheterna fastställa miljökvalitetsnormer, relevanta åtgärder, samt upprätta operativ övervakning.

 

Skriv ut

Relaterad information