För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Flödesschema för kvantitativ påverkan på ytvattenförekomst

Flödesschemat visar frågeställningar att arbeta med vid bedömning av kvantitativ påverkan från en grundvattenförekomst på anslutna akvatiska ekosystem i ytvattenförekomster. För varje ruta finns en förklarande text, se respektive bokstav. För att förenkla förståelsen av exemplet i flödesschemat har det antagits att grundvattenförekomsten endast har kontakt med en ytvattenförekomst. I verkligheten kan en grundvattenförekomst ha kontakt med flera ytvattenförekomster. Om så är fallet får frågorna i de olika stegen besvaras för varje ytvattenförekomst. 


B
. Ta fram information om ytvattenförekomstens ekologiska status. Studera de utpekade miljöproblemen för ytvattenförekomsten. Exempel på miljöproblem som kan vara kopplade till en sänkt grundvattennivå är förhöjda temperaturer samt flödesförändringar. Använd även riskbedömningen för ytvattenförekomsten, studera den efter tecken på möjlig påverkan från grundvattenförekomsten.AFörsta steget är att undersöka om grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med en ytvattenförekomst. Det vill säga om grundvattenförekomsten och ytvattenförekomsten utbyter vatten. I senare steg görs en noggrannare undersökning av vattenutbytet. Bästa tillgängliga underlag ska användas. Använd i första hand platsspecifik information, exempelvis från en kartläggning av grundvattenförekomsten. Använd i andra hand nationella underlag eller en GIS-baserad analys för att identifiera vilka grundvattenförekomster som har hydraulisk kontakt med en ytvattenförekomst.

Om grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med en ytvattenförekomst: gå vidare till ruta B. Om grundvattenförekomsten inte har hydraulisk kontakt med någon ytvattenförekomst: gå till slutruta G. 

Om det finns ett akvatiskt Natura 2000-område i kontaktpunkten mellan grundvattenförekomsten och ytvattenförekomsten, kontrollera att dess tillstånd är inkluderat i bedömningen av ytvattenförekomsten. Annars bör Natura 2000-områdets tillstånd vägas in i bedömningarna i denna och följande rutor. 

Om ytvattenförekomsten har hög eller god ekologisk status kan normalt antas att ytvattenförekomsten inte påverkas negativt av grundvattenförekomsten. Gå då till slutruta G. Om det finns information om ytvattenförekomsten som tyder på negativ påverkan från grundvattenförekomstens grundvattennivå är det rimligt att gå vidare till ruta C även om ytvattenförekomsten har hög eller god ekologisk status. Om ytvattenförekomsten har måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status: gå vidare till ruta C. 

C. Frågorna i ruta C och D motsvarar riskbedömningen. Gör en första rimlighetsbedömning om mänsklig påverkan på grundvattennivåerna i grundvattenförekomsten kan vara orsak till att ytvattenförekomsten har måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Använd påverkansanalysen och riskbedömningen som finns för grundvattenförekomsten som jämförande underlag.

Många ytvattenförekomster har måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status på grund av miljöproblemet morfologiska förändringar och kontinuitet. Detta innebär att det finns vandringshinder i eller i anslutning till ytvattenförekomsten. Det har naturligtvis inget med grundvattenförekomsten att göra. Däremot kan det inom ramen för miljöproblemen förhöjda temperaturer och flödesförändringar finnas problem som hänger ihop med vattentillförseln från grundvattenförekomsten. Det kan också finnas relevant information under kategorin annat betydande miljöproblem, den informationen kan hittas i VISS.

Om mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten teoretiskt kan vara en orsak till den måttliga, otilfredsställande eller dåliga ekologiska statusen: gå vidare till ruta D. Om inte: gå till slutruta G.

D. Undersök noggrannare den mänskliga påverkan som sker på grundvattenförekomstens nivå (kvantitet) genom att göra en fördjupad kartläggning. Använd av informationen från påverkansanalysen för grundvattenförekomsten och komplettera genom att leta mer uppgifter. Ta exempelvis reda på:

  • hur stora grundvattenuttag som görs från grundvattenförekomsten,
  • var eventuella större grundvattenuttag sker, och var de sker i förhållande till platsen (eller platserna) där grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med ytvattenförekomsten,
  • finns information om hur stort påverkansområdet är från ett kommunalt grund­vattenuttag, använd i så fall den för att avgöra hur stort område som påverkas av grundvattenuttaget. 

Mer stöd finns i vägledning Metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten.

Om det finns betydande mänsklig påverkan på grundvattennivåerna: gå vidare till ruta E. Om inte: gå till slutruta G.

E. Gör en fördjupad bedömning av om flödet av vatten från grundvattenförekomsten till ytvattenförekomsten är så stort att det kan anses betydande för det akvatiska ekosystemet. Med betydande flöde menas att förändringen av vattenflödet till följd av mänsklig påverkan orsakar, eller riskerar att orsaka, att ytvattenförekomsten får måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status. Även risken för försämring av ytvattenförekomstens status ska inkluderas i bedömningen. 

Använd informationen om mänsklig påverkan som identifierats i ruta D och väg samman med information om vattenflöden i grundvattenförekomsten. Om det finns miljöövervakning av grundvattennivåer i grundvattenförekomsten, använd även den. I bedömningen ska känsligheten hos ekosystemet vägas in. I det fall ytvattenförekomsten utgör ett Natura 2000-område ska även bevarandemålen för Natura 2000-området tas med i utvärderingen. Vattenflödet bedöms vara betydande om det leder till risk att bevarandemålen för Natura 2000-området inte uppnås.

Som underlag krävs i regel en fördjupad kartläggning av förhållandena i och i anslutning till grundvattenförekomsten, exempelvis geologi, tillrinning och flöden, mer stöd finns i SGUs vägledning Metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvatten. Även kännedom om karaktären och behoven hos det berörda ekosystemet är värdefull för bedömningen.

Om någon av frågorna i ruta E besvaras med ja, har man konstaterat att det sker ett betydande utbyte av vatten från grundvattenförekomsten till ytvattenförekomsten och därmed uppfylls föreskriftens definition av ett anslutet akvatiskt ekosystem (FS-SGU 2013:1). Man hamnar då i slutruta H. Om flödet inte bedöms som betydande: gå till slutruta G.

Slutsatser från analysen

Frågeschemat leder till någon av rutorna F, G eller H som slutpunkt. Oavsett slutsats är det viktigt att dokumentera både underlaget och själva slutsatsen. Dokumentationen bör göras tillgänglig i VISS.

F. Slutruta F i flödesschemat innebär att arbetet ledde fram till slutsatsen att inget anslutet akvatiskt ekosystem har identifierats. Dokumentera underlaget till slutsatsen och se till att följande information finns i VISS:

  • grundvattenförekomsten har inte hydraulisk kontakt med någon ytvattenförekomst,
  • det saknas anslutet akvatiskt ekosystem.

G. Slutruta G i flödesschemat innebär att den inledande kartläggningen har lett fram till slutsatsen att det finns hydraulisk kontakt mellan en grundvattenförekomst och en ytvattenförekomst. Dock har riskbedömningen visat att det inte finns kvantitativ påverkan från grundvattenförekomsten på ytvattenförekomsten i så stor omfattning att ytvattenförekomstens ekologiska status påverkas eller riskerar att påverkas negativt. Grundvattenförekomsten bedöms alltså inte vara i risk till följd av negativ kvantitativ påverkan på ett anslutet akvatiskt ekosystem. Därför har ingen fördjupad kartläggning gjorts och därmed inte heller någon bedömning av om ytvattenförekomsten och grundvattenförekomsten utbyter betydande mängder vatten. Utbytet av betydande mängder vatten är avgörande för om ytvattenförekomsten ska räknas som ett anslutet akvatiskt ekosystem eller inte. Eftersom den bedömningen inte har gjorts vet man inte om ytvattenförekomsten är ett anslutet akvatiskt ekosystem. 

Bedömningen innefattar endast mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten. Grundvattenförekomstens MKN påverkas inte och inte heller den kvantitativa statusen. Riskbaserad övervakning behövs inte, utan det räcker med kontrollerande övervakning av grundvattenförekomsten. Dokumentera underlaget till slutsatser och se till att följande information finns i VISS:

  • grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med en ytvattenförekomst,
  • den aktuella ytvattenförekomstens unika id,
  • det saknas anslutet akvatiskt ekosystem (eftersom det inte verifierats att det sker ett betydande flöde av vatten).

Om vattenuttagen från grundvattenförekomsten ökar krävs en ny bedömning. Detsamma gäller om ytvattenförekomstens ekologiska status försämras. I praktiken innebär det att en ny bedömning ska göras i varje förvaltningscykel, eller tidigare om behov uppstår.

H. Slutruta H i flödesschemat innebär att ett anslutet akvatiskt ekosystem har identifierats. Riskbedömningen visar att mänsklig påverkan på grundvattennivån är så stor att den leder till, eller riskerar att leda till, att ytvattenförekomstens ekologiska status påverkas negativt. Grundvattenförekomstens MKN ska fastställas till god kvantitativ status. Grundvattenförekomsten ska ha riskbaserad övervakning av den kvantitativa statusen med minst en till två mätningar per månad. Mer vägledning om övervakning finns i avsnitt Miljöövervakning av anslutna akvatiska ekosystem. Det ska även tas fram åtgärder för grundvattenförekomsten. Om slutsatsen är att ytvattenförekomsten redan har måttlig, otillfredsställande eller dålig ekologisk status på grund av negativ påverkan från grundvattenförekomsten ska grundvattenförekomstens kvantitativa status fastställas till otillfredsställande. Dokumentera underlaget till slutsatserna och se till att följande information finns i VISS:

  • grundvattenförekomsten har hydraulisk kontakt med en ytvattenförekomst,
  • den aktuella ytvattenförekomstens unika id, 
  • det finns ett verifierat anslutet akvatiskt ekosystem (eftersom det sker ett betydande flöde av vatten),
  • det anslutna akvatiska ekosystemet ska identifieras med ytvattenförekomstens unika id,
  • grundvattenförekomsten bedöms ha risk att kvantitativ status inte uppnås till följd av negativ påverkan på ett anslutet akvatiskt ekosystem,
  • MKN är fastställt till god kvantitativ status och att det inkluderar hänsyn till ett anslutet akvatiskt ekosystem,
  • ange när den kvantitativa statusen i grundvattenförekomsten är otillfredsställande till följd av påverkan på ett anslutet akvatiskt ekosystem.

En ny bedömnings ska göras i varje förvaltningscykel, eller tidigare om behov uppstår.

Skriv ut