För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer
Jag godkänner

Vägledning Vattenförvaltning av grundvatten

Alla vägledningar

Fördjupning grundvattenberoende ekosystem

Det här avsnittet innehåller fördjupad vägledning om grundvattenberoende ekosystem. Vattendirektivet kräver att grundvattenberoende ekosystem ingår i förvaltningen av grundvatten. De grundvattenberoende ekosystemen utgör länken mellan grundvatten och ytvatten samt mellan grundvatten och terrestra ekosystem.

Vattnet rör sig i ett kretslopp i naturen och att se kopplingen mellan grundvatten och ytvatten är avgörande för att nå en sammanhållen förvaltning av våra vatten, vilket är huvudsyftet med vattendirektivet. De grundvattenberoende ekosystemen utgör en viktig länk mellan grundvatten och ytvatten samt mellan grundvatten och terrestra ekosystem. Arbetet med grundvattenberoende ekosystem ska vara en integrerad del av allt arbete inom vattenförvaltningen.

Syfte

Syftet med att arbeta med grundvattenberoende ekosystem inom vattenförvaltningen av grundvatten är att fullgöra våra åtaganden enligt Vattendirektivet (2000/60/EC) och Grundvattendirektivet (2006/118/EG). I preambeln till grundvattendirektivet framgår att grundvattnet är en värdefull naturresurs som bör skyddas och att detta är särskilt viktigt för grundvattenberoende ekosystem och för användning av grundvatten i dricksvattenförsörjning. De båda direktiven är bland annat genomförda i svensk lagstiftning genom Vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och föreskrifter om grundvatten utgivna av SGU (se avsnitt Ramdirektivet för vatten och svensk lagstiftning).

I artikel 4 i vattendirektivet anges de miljömål som medlemsstaterna har att uppnå. För grundvatten gäller att god kemisk och god kvantitativ vattenstatus ska uppnås. Av bilaga 5 till vattendirektivet framgår att för att en grundvattenförekomst ska uppnå god kemisk och kvantitativ vattenstatus får ingen betydande påverkan ske varken på anslutna ytvatten eller grundvattenberoende terrestra ekosystem (se lagtexten citerad i blå rutan nedan).

§

Definition av god kvantitativ status hos grundvattenförekomsten

(Vattendirektivets bilaga V, punkt 2.1.2)

"Grundvattennivån i grundvattenförekomsten är sådan att den tillgängliga grundvattenresursen inte överskrids av den långsiktiga genomsnittliga uttagsnivån per år. Grundvattenförekomsten är följdaktligen inte utsatt för sådan mänsklig påverkan som kan leda till
-att de ekologiska måiljömålen i artikel 4 inte kan uppnås vad beträffar förbundna ytvattenresurser,
-till någon som helst betydande sänkning av statusen hos sådana vatten, 
-till någon som helt betydande skada på anslutna terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten."

Definition av god kemisk grundvattenstatus hos grundvattenförekomsten

(Vattendirektivets bilaga V, punkt 2.3.2)

"Den kemiska sammansättningen av grundvattenförekomsten är sådan att koncentrationen av förorenande ämnen
-inte är sådan att den skulle leda till att miljömålen enligt artikel 4 beträffande anslutna ytvatten inte uppnås eller till någon betydande sänkning av den ekologiska eller kemiska kvaliteten hos sådana förekomster eller till någon betydande skada på terrestra ekosystem som är direkt beroende av grundvattenförekomsten."

 

I SGUs föreskrifter anges exempelvis att anslutna akvatiska ekosystem och grundvattenberoende terrestra ekosystem ska redovisas när en grundvattenförekomst beskrivs (6 § punkterna 8-9, SGU-FS 2013:1). Vid den riskbedömning som ska göras ska man beakta sådan grundvattenpåverkan som innebär risker för miljön (9 § punkt 4, SGU-FS 2013:1). Statusklassificeringen för grundvattenförekomster ska göras med hänsyn till de grundvattenberoende ekosystemen. Vidare kan inte en grundvattenförekomst uppnå God kvantitativ status om mänsklig påverkan leder till att god ekologisk status ej uppnås i anslutna ytvatten eller till skada på grundvattenberoende terrestra ekosystem (13 § punkt 2, SGU-FS 2013:2). Motsvarande koppling finns även för grundvattenförekomstens kemiska status. Om en förekomst bedöms vara i risk ska miljökvalitetsnormer fastställas (4 § SGU-FS 2013:2), operativ övervakning upprättas (12 och 16 §§, SGU-FS 2014:1) och åtgärdsprogram fastställas (6 kap. 1 § vattenförvaltningsförordningen). Se avsnitt Sammanfattning av vattenförvaltningscykeln för att få en överblick över de olika momenten. 

Arbetet med grundvattenberoende eekosystem är således en nödvändig del i arbetet med vattenförvaltning av grundvatten och målsättningen med den fördjupade vägledningen är att föra arbetet med grundvattenberoende ekosystem framåt. Arbetet inom vattenförvaltningen kommer leda till att viktiga grundvattenberoende ekosystem identifieras och skyddas. Slutsatserna från vattenförvaltningen kommer också ge värdefullt underlag inför bland annat prövning av verksamheter enligt miljöbalken och därmed bidra till att nya verksamheter etableras utan att påverka viktiga grundvattenberoende ekosystem negativt. Det ger därmed förutsättningar för att förebygga att nya problem uppstår. 

Målgrupp

Målgruppen för den fördjupade vägledningen om grundvattenberoende ekosystem är handläggare på vattenmyndigheter och länsstyrelser, som arbetar med vattenförvaltning av grundvatten enligt vattendirektivet. Den fördjupade vägledningen utgör också en viktig del av arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.

Arbetsmetoden utgår från alla grundvattenförekomster

Grundvattenförekomster som påverkar ett grundvattenberoende ekosystem ska risk- och statusbedömas med hänsyn till ekosystemets tillstånd. Riktvärdena för grundvatten, som fastställs som miljökvalitetsnormer, ska vid behov anpassas för att tillgodose skyddet av ett grundvattenberoende ekosystem. Statusklassningen kommer då även att omfatta status i förhållande till ett grundvattenberoende ekosystem. Övervakning av grundvattennivåer och grundvattnets kemiska sammansättning ska ske och bör samordnas med eventuell övervakning av ekosystemen som är beroende av grundvattnet. Åtgärder ska sättas in för att ge ekosystemen ett skydd mot försämring. 

Det kan finnas anledning att jobba mer fokuserat med grundvattenberoende ekosystem framförallt på grund av att området är komplext. Därför presenterar denna fördjupade vägledning en sammanhållen arbetsmetod, som inkluderar de vanliga momenten inom vattenförvaltningen: kartläggning (inklusive påverkansanalys), riskbedömning, beräkning av riktvärde, fastställande av MKN, miljöövervakning, statusklassning och inrättande av åtgärder. Dessa moment finns utförligt beskrivna i tidigare avsnitt i denna vägledning. 

Den rekommenderade arbetsmetoden utgår från grundvattenförekomsten och baseras på ett antal olika frågeställningar som presenteras i flödesscheman:

  • kemisk påverkan på ett anslutet akvatiskt ekosystem
  • kvantitativ påverkan på ett anslutet akvatiskt ekosystem
  • kvantitativ påverkan på ett grundvattenberoende terrestert ekosystem.

Principen är att börja med alla grundvattenförekomster och stegvis sortera bort de som inte bedöms påverka ett grundvattenberoende ekosystem. På så sätt minskas antalet grundvattenförekomster att arbeta vidare med. I de senare stegen krävs en större arbetsinsats och därför är det viktigt att koncentrera det arbetet till rätt grundvattenförekomster. Det är mycket viktigt att dokumentera hela processen. För att nå framgång inom arbetet med dessa ekosystem krävs samarbete mellan personer med ämneskunskaper inom exempelvis hydrologi, geologi, limnologi och biologi.

Prioritering av arbetet med grundvattenberoende ekosystem

Grundvattenberoende ekosystem delas inom vattenförvaltningen upp i akvatiska och terrestra miljöer. Akvatiska ekosystem finns i ytvatten, som bäckar, åar eller sjöar. De terrestra ekosystemen återfinns på land eller i gränstrakten mellan land och ytvatten och utgörs till stor del av olika typer av våtmarker.

Alla akvatiska och terrestra grundvattenberoende ekosystem som uppfyller kriterierna enligt föreskrifternas definition (se avsnitt Anslutna akvatiska ekosystem samt Grundvattenberoende ekosystem) ska ingå i vattenförvaltningsarbetet. Akvatiska ekosystem och terrestra ekosystem är lika viktiga enligt lagstiftningen. Utgångspunkten för prioritering bör vara att hitta de grundvattenberoende ekosystem som är utsatta för störst negativ mänsklig påverkan, enligt rapporter framtagna på EU-nivå (se Europakommissionens teknisk rapporter om anslutna akvatiska ekosystem samt terrestra grundvattenberoende ekosystem). Dålig status och stor risk för påverkan i ekosystemet är skäl för en högre prioritering. Observera att endast mänsklig påverkan på grundvattenförekomsten och eventuella följder av det ska ingå i arbetet.  

SGU rekommenderar att i första hand prioritera arbete med befintliga grundvattenförekomster. Motivet till denna prioritering är att föreskrifterna kräver att alla grundvattenförekomster ska beskrivas, riskbedömas och statusklassas med hänsyn till grundvattenberoende ekosystem. Det kan dock i vissa fall vara befogat att avgränsa nya grundvattenförekomster, om de platsspecifika förhållandena motiverar det. Vägledning för att avgränsa nya grundvattenförekomster utifrån grundvattenberoende ekosystem ingår inte i den fördjupade vägledningen om grundvattenberoende ekosystem. 

En regional prioritering av grundvattenberoende ekosystem kan göras utifrån kända, värdefulla naturområden. Det kan exempelvis handla om olika typer av skyddade områden eller områden som är viktiga för turism och rekreation. Inkludera både akvatiska och terrestra miljöer. En regional identifiering och prioritering av grundvattenberoende ekosystem kan med fördel startas genom ett möte med bred inbjudan till experter inom olika naturmiljöer. Undersök om de identifierade naturområdena är kopplade till någon grundvattenförekomst. Arbeta sedan vidare enligt någon av de arbetsmetoder som beskrivs i respektive flödesschema. Om ett viktigt grundvattenberoende ekosystem med stor risk för negativ grundvattenrelaterad påverkan saknar kontakt med en befintlig grundvattenförekomst, kan man överväga att avgränsa en ny grundvattenförekomst.

Dokumentation

Det är mycket viktigt att dokumentera arbetet med grundvattenberoende ekosystem. Dokumentera underlaget för bedömningar noga för att kunna använda i nästa förvaltningscykel. SGU rekommenderar att underlagen för bedömningarna görs tillgängliga i VISS. Dels för att uppfylla rapporteringskraven från EU-kommissionen. Dels för att informationen ska kunna utgöra en indikation på vilket ytterligare underlag som sökande behöver ta fram för att undersöka risken för påverkan på grundvattenberoende ekosystem vid exempelvis tillståndsprövning av verksamheter enligt miljöbalken.

Övervakningsdata ska rapporteras till nationell datavärd. För grundvattennivåer och grundvattenkemi är det SGU som är datavärd. 

Skriv ut

Övriga avsnitt inom "Fördjupning grundvattenberoende ekosystem"