För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Geologi och egenskaper hos grundvattenmagasinet (fördjupad kartläggning)

Utgå från den inledande kartläggningen om geologi och egenskaper hos grundvattenmagasinet. Använd frågelistan nedan för att fördjupa kunskapen om förhållandena vid grundvattenmagasinet.

  • Finns det flera grundvattenmagasin ovanpå varandra?
  • Vilken bergart dominerar i området runt magasinet? Exempel på bergarters betydelse för grundvattenbildningen:
    • Kristallint berg domineras av sprickor.
    • Sedimentärt berg innehåller en kombination av sprickor och porer.
    • Vissa bergarter innehåller stora sprickor, så kallad karst, som i stor utsträckning påverkar vattnets rörelser i magasinet.
  • Återfinns grundvattenytan normalt i jord eller i berg?
  • Hur mäktiga jordlager finns ovan grundvattenytan? Det vill säga: hur mäktig är den omättade zonen?
    • Medelmäktighet på 0–5 meter
    • Medelmäktighet på över 5 meter
    • Ange den maximala mäktigheten på den omättade zonen.
  • Hur ser lagerföljden i jord ut ovan grundvattenytan?
    • Enhetliga lager
    • Tätare mot djupet
    • Genomsläppligare mot djupet
  • Hur mäktiga jordlager finns under grundvattenytan? Det vill säga: hur mäktig är den mättade zonen?
    • Medelmäktighet på 0–10 meter
    • Medelmäktighet på 10–20 meter
    • Medelmäktighet på över 20 meter
    • Ange den maximala mäktigheten på den mättade zonen. 
  • Hur ser lagerföljden ut under grundvattenytan?
  • Finns det lågpermeabla lager i och/eller ovan grundvattenytan? Beskriv i så fall dessa.
  • Påverkas grundvattenmagasinet av alluviala processer? Det vill säga om det finns områden som regelbundet översvämmas, vilket i sin tur har stor påverkan på grundvattenbildningen.
  • Är det ett öppet eller slutet grundvattenmagasin eller är det delvis öppet och delvis slutet?
  • Råder artesiska förhållanden inom grundvattenmagasinet? Det vill säga om det finns ett tryck i (delar av) magasinet som gör att grundvatten strömmar ut på andra platsen än i terrängens lågpunkter.
  • Är det ett stort eller litet magasin?
    • Stort magasin mer än fem kvadratkilometer
    • Litet magasin mindre än fem kvadratkilometer
  • Är det ett långsam- eller snabbreagerande magasin?
    • Magasin i sand och grus är ofta långsamreagerande medan magasin i morän och urberg ofta är snabbreagerande.
  • Hur stor är magasinets hydrauliska konduktivitet?
  • Hur ser bergytan ut i eller under magasinet?

Studera nivåer, trösklar och stalp (en brant sluttning i bergytan som orsakar ett grundvattenflöde som liknar ett vattenfall).

  • Finns det skäl att avgränsa delområden?

Hänvisar till sårbarhet i SGU-FS 2013:1 § 11 samt avsnitt Fördjupad kartläggning i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten.

Senast ändrad: 2019-05-23

Skriv ut