För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Exempel på utredningsstrategier

Här visar vi exempel på två faktiska fall där verksamhetsutövare valt olika utredningsstrategier för att redovisa påverkansområdets utbredning.

Fall 1 – Kjula bergtäkt i Eskilstuna kommun

NCCs grus- och bergtäkt i Kjula i Eskilstuna kommun är ett exempel på en täkt med flera motstående grundvattenrelaterade intressen. Det är en kombinerad grus- och bergtäkt med brytning under grundvattenytan (se foto nedan). Täkten ligger nära ett sommarstugeområde, ett vattenskyddsområde samt invid en motorväg och trafikplats. Grundvattenmagasinet är angivet som en grundvattenförekomst i vattenförvaltningen och anläggningen ligger uppströms ett markavvattningsföretag. Med hänsyn till dessa förhållanden fanns det stor anledning att hålla hög ambitionsnivå för undersökningar och beräkning av påverkansområde.

Foto på grus- och bergtäkten i Kjula. Foto SWECO.

Utredningarna, utförda av Sweco, omfattade flera delar. Fältinsatser omfattade borrning, provgropsgrävning, provtagning för bland annat siktanalys samt fältkartering och hydrauliska tester. Kontaktytor mellan jord och berg karterades, övre och undre magasin kartlades, källor inventerades och bergets förkastningszoner identifierades. Dessutom utvärderades en tidigare utförd provpumpning. En sammanställning och analys av tillgängliga data resulterande i en konceptuell hydrogeologisk modell över området (se Konceptuell modell nedan).

Underlagsdata analyserades med Monte-Carlo simulering av minimi-, medel- och maxvärde för transmissivitet och grundvattenbildning. Influensradien beräknades analytiskt med antagandet att täkten var cirkulär (jämför Modell 1). Påverkansområdet kring täkten beräknades (se Påverkansområde nedan). Monte Carlo-beräkningarna gav möjlighet till slumpmässiga kombinationer av parametervärden vilket gav en statistisk fördelning av förväntad radie för påverkansområde och inläckage. Slutligen utfördes en modellering för att ta reda på hur vattenståndet nedströms täkten påverkades av bidraget från Kjulatäkten för olika flöden i ytvattensystemet.

Utredningarna och bedömningen av påverkan från täkten på allmänna och enskilda intressen var väl genomförda och redovisade och täktverksamheten fick sitt tillstånd för vattenverksamhet beviljat.

Fall 2 – Gendalen bergtäkt i Alingsås kommun

Skanskas bergtäkt i Gendalen i Alingsås kommun är ett exempel på en bergtäkt där de hydrogeologiska förutsättningarna är relativt tydligt överblickbara och där det inte finns så stora motstående grundvattenrelaterade intressen. Bergtäkten är belägen i kanten av en skogsklädd bergsplatå sydost om Mellbyåns dalgång nära Sollebrunn (se Gendalen bergtänkt nedan).

Verksamheten kommer att bedrivas under grundvattennivån. Inläckande vatten kommer att ledas genom täkten och vidare via diken ner till Mellbyån i den lägre belägna dalgången. I närheten av bergtäkten finns inga grundvattenkänsliga naturtyper. Avståndet till närmaste bebyggelse med lokal vattenförsörjning är stort.

Den hydrogeologiska utredningen, som utfördes av Ramböll, begränsades i stort sett till en kartering av nuvarande och framtida vattendelare mot utökad täkt och en redovisning av ytavrinningen nere i dalens lägre delar. Dessutom fördes ett resonemang om förekomst och typ av de lokala grundvattenmagasin som kan tänkas finnas i den småbrutna terrängen och i dalgången.

Senast ändrad: 2019-10-09

Skriv ut

Relaterad information