För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Översiktlig beskrivning av metoden

Metoden är indelad i tre delar: inledande kartläggning, fördjupad kartläggning och hydrogeologiska undersökningar. Varje del innehåller flera steg och varje steg innehåller ett antal frågor som hjälp för att kartlägga och bedöma påverkan på ett grundvattenmagasin.

Ett grundvattenmagasin är en avgränsad del av en eller flera akvifärer med en sammanhängande mättad zon. Syftet med den här handledningen är att tillhandahålla en metod för kartläggning och påverkansbedömning av grundvattenmagasin, något som är viktigt i många sammanhang. All planering av verksamhet på och i närheten av grundvattenmagasin behöver underlag som visar hur vattnet i grundvattenmagasinet strömmar, vilken mänsklig påverkan som sker på magasinet och vad den kan få för konsekvenser. Exempel på områden där en kartläggning av grund vatten utgör ett värdefullt underlag är:

  • Riskanalys eller riskbedömning
  • Planering av åtgärder för att skydda grundvattenmagasinet från negativa följder av mänsklig påverkan
  • Planering kring dricksvattenförsörjning
  • Utredningar av frågor om vattenverksamhet
  • Stöd vid framtagande av vattenskyddsområden
  • Utpekande av riksintressen för dricksvattenförsörjning
  • Utpekande av väsentligt allmänna intressen för områden som omfattas av åtgärdsprogram (enligt förslag i riksintresseutredningen)
  • Tillståndsprövning i områden kopplade till grundvattenmagasin
  • Inom grundvattenövervakning, både vad gäller att ta fram lämpliga lokaler och vid utvärdering av analysresultat
  • Underlag till statusklassning inom vattenförvaltningen (Sveriges arbete med att följa EUs ramdirektiv för vatten)
  • Nationell rapportering enligt till exempel vattendirektivet och miljömålsuppföljning

Metoden som presenteras i den här handledningen är en fördjupning av en del av vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten som ger vägledning till SGUs föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten (SGU-FS 2013:1). Föreskrifterna gäller vattenmyndigheternas arbete med grundvattenförekomster. I föreskriften (och tillhörande vägledning) görs en indelning i inledande kartläggning och fördjupad kartläggning. Därför följer denna handledning också den indelningen. Även den nomenklatur som används inom vattenförvaltningens arbete används i föreliggande handledning. Metoden är dock generell och passar bra för allt arbete med att kartlägga grundvattenmagasin.

Metod med tre delar

Metoden är indelad i tre delar: inledande kartläggning, fördjupad kartläggning och hydrogeologiska undersökningar. Varje del innehåller flera steg och varje steg innehåller ett antal frågor. Vilka frågor som behöver besvaras beror på vilken frågeställning som föranleder kartläggningen av grundvattenmagasinet.

schematisk bild kartläggning
Börja med att identifiera vilket grundvattenmagasin som ska undersökas och vad anledningen till kartläggningen är. Finns det till exempel speciella frågeställningar som behöver besvaras? Använd sedan den metod som beskrivs i den här handledningen. Figuren ovan beskriver principen för metoden. I den inledande kartläggningen görs en genomgång av alla steg, men endast på en översiktlig nivå. Den framtagna informationen utvärderas och dokumenteras. Om informationen är tillräcklig för att besvara de frågeställningar som föranledde kartläggningen är den klar. Om så inte är fallet: fortsätt till den fördjupade kartläggningen och gör en genomgång av dessa steg. De belyser samma aspekter som i den inledande kartläggningen, men på en mer ingående nivå. Den framtagna informationen utvärderas och dokumenteras. Om informationen är tillräcklig för att besvara de frågeställningar som föranledde kartläggningen är den klar. Om så inte är fallet: fortsätt till den tredje delen som innebär att göra hydrogeologiska undersökningar av grundvattenmagasinet.

Till varje steg finns en uppsättning frågor till hjälp. Svaren på frågorna ger en bild av hur vattnet strömmar in i grundvattenmagasinet, hur det rör sig inom magasinet samt var det strömmar ut ur magasinet. Utifrån denna kunskap kan frågor om vad som påverkar grundvattnet och hur grundvattnet i sin tur påverkar ekosystem eller vårt dricksvatten besvaras.

Kartläggningen kräver tillgång till hydrogeologisk information. Mycket av underlagsdata kan erhållas via SGU och Geodatasamverkan, samt Vatteninformationssystem Sverige, VISS.

SGUs GRUNDVATTENKARTOR

SGU tillhandahåller ett stort kartmaterial via sin webbplats. Kartor över jordarter, grundvattenmagasin, brunnar, källor samt resultat från grundvattenmätningar av nivåer och kemiska parametrar är exempel på material som finns i SGUs Kartvisare. Där visas informationen direkt på webbsidan och kräver alltså inte tillgång till GIS-program. Kartan över grundvattenmagasin visar information med olika upplösning eftersom metoden och noggrannheten på SGUs kartläggningar utvecklats sedan starten 1970-talet. För grundvattenmagasin som är kartlagda av SGU finns information både i form av en karta och i vissa fall en skriftlig beskrivning. Beskrivningarna finns att ladda ner som pdf-filer i GeoLagret.

Varje månad sedan 1970-talet har SGU publicerat en Sverigekarta med information om aktuell situation i stora respektive små grundvattenmagasin. Denna tjänst kallas månadskartan och finns att hämta för samtliga månader. Månadskartan kan med fördel användas som hjälpmedel vid utvärdering av nivåmätningar i ett grundvattenmagasin.

SGU har en visningstjänst som kallas WMS (Web Map Services), med kartor i form av färdiga bilder som kan användas i egna system eller applikationer (till exempel GIS-program). Här finns kartorna från kartvisaren samt till exempel karta över grundvattnets sårbarhet. Det går att beställa kartmaterial från SGU genom att vända sig till kundtjänst.

På webbplatsen Geodata (www.geodata.se) finns en nationell presentation av vilken geografisk information som finns och vilka aktörer som är ansvariga för den. Sidan ger en överblick över tillgänglig information, både från SGU och andra aktörer. På webbplatsen framgår det också vilken information som är tillgänglig via Geodatasamverkan (ett myndighetsövergripande användaravtal för tillgång till geodata).

 

Resultatet av kartläggningen blir en principiell modell över grundvattenmagasinet. Den kallas ibland för en konceptuell modell. I figuren nedan syns två principiella modeller över grundvattenmagasin. I bilden finns översiktlig information om avgränsning för magasinet, strömningsriktning, markanvändning, berggrund och jordarter.

Dokumentation

Det är av största vikt att dokumentera informationen som kommer fram i kartläggningen av grundvattenmagasinet. Både för sin egen skull och för att andra ska kunna ta del av informationen. Dokumentationen ska utgöras av kartor och beskrivande text. Det är lämpligt att spara den samlade dokumentationen som en pdf-fil. Om grundvattenmagasinet är klassat som en grundvattenförekomst inom vattenförvaltningen bör pdf-filen göras tillgänglig via VISS.

Förutom de uppgifter som framkommer i kartläggningen bör även följande dokumenteras:

  • Vilket underlag som använts
  • Vilka antaganden som gjorts
  • Hur osäkra uppgifterna är
  • Vilka slutsatser som dragits
  • Motiveringar till slutsatserna

Information om krav på datahantering inom vatten förvaltningen finns i 14 § i SGUs föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten (SGU-FS 2013:1).

Senast ändrad 2019-05-23

Skriv ut