Här beskrivs SGU:s dataunderlag om grundvatten som kan utgöra ett stöd i arbetet med våtmarksåtgärder.
SGU:s kartor över grundvattenmagasin ger information om Sveriges större grundvattentillgångar. Dessa finns främst i isälvsavlagringar, men även i vissa sedimentära berggrundsformationer. Kartprodukter finns i översiktlig skala (1:250 000) och i detaljkartlagd skala (1:50 000). De detaljerade kartorna innehåller uppgifter om till exempel grundvattenmagasinens utbredning, mäktighet, uttagsmängd, ytvattenkontakter, vattendelare och strömningsriktningar.
Kartinformationen kan användas för att åskådliggöra våtmarksåtgärders position i förhållande till geologiska formationer med särskilt stor kapacitet för bildning, magasinering och uttag av grundvatten, samt grundvattnets strömning i dessa formationer. I anslutning till större grundvattenmagasin kan det finnas potential att stärka vattenförsörjningen samtidigt som det är viktigt att undvika negativ påverkan. Detta eftersom magasinen kan användas eller komma att användas för kommunal vattenförsörjning.
SGU:s kartor över grundvattenmagasin finns i form av en databas som är tillgänglig online i Kartvisaren eller kan beställas av SGU:s kundtjänst. Beskrivningar av grundvattenmagasinen kan därtill laddas ned via söktjänsten Geolagret.
Vattnet i grundvattenmagasin som definierats vara av stor vikt för samhällets vattenförsörjning omfattas av vattenförvaltningen och kallas grundvattenförekomster. Gränserna för grundvattenförekomster kan användas för att lokalisera var speciellt värdefulla grundvattenresurser finns, alltså de som omfattas av vattenförvaltningens skydd. I anslutning till förekomsterna kan det finnas potential att stärka vattenförsörjningen samtidigt som det är viktigt att undvika negativ påverkan. Informationen om grundvattenförekomster kan med fördel användas tillsammans med SGU:s kartor över grundvattenmagasin. I många fall sammanfaller gränserna.
Gränserna för grundvattenförekomster och administrativ information kopplad till dessa finns tillgängliga för nedladdning via SGU:s öppna data.
Information om länsstyrelsernas bedömningar av grundvattenförekomsterna finns att hämta från ”Vatteninformationssystem Sverige” (VISS).
Konsulter som arbetar med grundvattenfrågor är skyldiga att skicka in färdigställda grundvattenutredningar till SGU. Detta i enlighet med lagen om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning (1975:424). Baserat på detta har SGU en databas med grundvattenutredningar.
Vid bedömning av våtmarksåtgärder kan dessa utredningar bidra med information om grundvattenförhållanden, vattenförsörjningens historik och hur vattenförhållandena har påverkats av tidigare åtgärder. De kan även innehålla information om lagerföljder, positioner på grundvattenrör, resultat av provpumpningar, grundvattennivåer och vattenanalyser.
Genom att kontakta SGU:s kundtjänst och registrera sig kan man få tillgång till en söktjänst där grundvattenutredningar kan eftersökas och beställas.
SGU har en övervakningsdatabas för grundvattenkvantitet, det så kallade Grundvattennätet. Databasen innehåller uppmätta grundvattennivåer och information om platserna där mätningarna genomförts. Nivåmätningar har gjorts sedan 1960-talet i syftet att kunna följa grundvattnets nivåmässiga variationer över tid, i förhållande till geologi, topografi och klimat. För närvarande mäts grundvattennivåer i drygt 550 observationsrör. Nästan alla mäts automatiskt 2-4 gånger per dygn.
Nivådata ger en övergripande bild av hur grundvattennivåerna varierar inom ett område, samt hur de historiskt påverkats av olika hydrogeologiska och lokalklimatologiska betingelser. Vid optimala omständigheter kan data utnyttjas som referensstation i ett övervakningsprogram för en våtmarksåtgärd. Detta om den ligger i närheten av åtgärdens förväntade påverkansområde eller kan anses fungera som proxylokal.
Övervakningsdata för grundvattennivåer finns tillgängligt online i Kartvisaren och via öppna data.
SGU har en övervakningsdatabas för grundvattenkvalitet. Den innehåller analysresultat och information om de platser som provtagits inom de nationella och regionala miljöövervakningsprogrammen för grundvatten. Även data från tillfälliga provtagningskampanjer förekommer.
I samband med våtmarksåtgärder kan övervakningsdata för grundvattenkvalitet ge referensinformation om vattenkemi innan en åtgärds genomförs. Därtill kan stationerna visa på var det finns platser där man potentiellt kan genomföra nya provtagningar eller mäta grundvattennivåer. Övervakningsstationerna består främst av rör, brunnar eller källor. Förutom att utgöra potentiella observationsplatser utgör källor och brunnar skyddsvärda objekt där negativ påverkan bör undvikas.
Övervakningsdata för grundvattenkvalitet finns tillgängligt online i Kartvisaren, som WMS-tjänst och via öppna data.
Brunnsborrare är skyldiga att skicka in brunnsprotokoll till SGU i enlighet med lagen om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning (1975:424). Baserat på detta har SGU en databas som kallas Brunnsarkivet. Den innehåller positioner och information om ett stort antal vatten- och energibrunnar. Sedan 2019 kan även privatpersoner själva registrera sin brunn.
Databasen innehåller till exempel uppgifter om uttagsmöjlighet, lagerföljder och avstånd till berg. Brunnarna ger därtill information om var det finns skyddsvärda objekt i form av enskilda vattentäkter. Detta kan indikera var det finns behov att upprätta övervakande insatser.
Data från brunnsarkivet finns tillgängligt online i Kartvisaren, som WMS-tjänst och via öppna data.
SGU har ett arkiv som innehåller information om källor. Arkivet innehåller bland annat uppgifter om källornas lägen, flöden, geologiska miljö och i viss omfattning även vattenkvalitet.
Källor utgör skyddsvärda objekt. De är även potentiella platser för flödesmätning och provtagning. Information om källor är därför relevant för projekt kopplade till våtmarksåtgärder.
Data från källarkivet finns tillgängligt online i Kartvisaren, som WMS-tjänst och via öppna data. Uppgifter om lokalisering av källor finns även i SGU:s jordartskarta som små bägarsymboler. Provtagna källor förekommer också i SGU:s miljöövervakningsdatabas.
Aktörer som exempelvis Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Källakademin kan också ha information om källor.
SGU:s karta över grundvattentillgång i små grundvattenmagasin visar på grundvattentillgången utanför de stora grundvattenmagasinen. Grundvattentillgången presenteras i enheten liter/dygn/hektar och utgår ifrån att uttaget av vatten sker i berggrunden vilket är det vanligast förekommande inom enskild vattenförsörjning.
Beräkningen bakom kartan baseras på SGU:s redan befintliga underlag, så som jordartskarta och jorddjupsmodell, och visar på grundvattentillgången med utgångspunkt från de styrande parametrarna; grundvattenbildning, magasineringsförmåga och en brunns uttagskapacitet.
Denna karta kan tillsammans med uppgifter om fastighetstäthet ge ett värdefullt stöd för att identifiera områden där grundvattentillgången är begränsad och där det kan vara extra befogat att utföra våtmarksåtgärder som kan bidra till en stärkt grundvattentillgång av nytta för den enskilda vattenförsörjningen.
Kartan visar på en nationell nivå risken för att det kan uppstå brist på grundvatten baserat på bland annat magasineringsförmåga och grundvattenbildning idag och i ett framtida klimat. Kartan togs fram som en grund för de prioriteringar som gjordes inom SGU:s extrasatsning 2018-2020. Denna karta har använts som stöd vid SGU:s stödgranskning av LONA-ansökningar för att särskilt lyfta projekt som gynnar en stärkt tillgång på grundvatten och/eller avlastar uttaget av grundvatten i områden där tillgången är begränsad. Kartan är inte avsedd för bedömningar på lokal nivå.
Bedömning av områden med avseende på risk för att tillgång till grundvatten av god kvalitet inte uppfyller de behov som grundvattenanvändningen medför. Kartan används för prioriteringar inom SGU:s grundvattensatsning.
Utöver den nivåmätning som sker i mätstationer så beräknas grundvattensituationen också från lokala väderdata. Det ger ett rikstäckande underlag med en upplösning på 4 km som kompletterar informationen om grundvattennivå där mätningar saknas. En begränsning i beräkningarna är att de bara ger relativa mått på grundvattennivån (Grundvattensituation och Fyllnadsgrad), men inte det faktiska djupet under markytan.
Senast ändrad 2022-11-10
