Handledning
Bedömningsgrunder för grundvatten
Det finns inga gränsvärden för specifika klorbensener eller klorfenoler i dricksvattendirektivet (direktiv 2020/2184) eller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12), och de tas inte heller upp som separata parametrar i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten (SGU-FS 2023:1) med generella tröskelvärden.
Som beskrivs i avsnittet har dock flera klorbensener och klorfenoler tidigare varit godkända och använts som bekämpningsmedel i Sverige. I Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister finns de klormättade kongenerna hexaklorbensen och pentaklorfenol, men också lågklorerade varianter som diklorbensener samt tri- och tetraklorfenoler [3]. I och med att de högklorerade ämnena bildar lågklorerade ämnen när de långsamt bryts ner i miljön genom deklorering [1], [2], så är alla mono-, di-, tri-, och tetraklorerade bensener och fenoler möjliga reaktions- och nedbrytningsprodukter eller metaboliter till bekämpningsmedel. Mot denna bakgrund faller klorbensener och klorfenoler generellt in under summaparametern Aktiva ämnen i bekämpningsmedel inkl. metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter som används för statusklassificering av grundvattenförekomster enligt grundvattendirektivet (2006/118/EG) och SGU-FS 2023:1. Dessa ämnen bör därför utvärderas på samma sätt som övriga bekämpningsmedel inom vattenförvaltningsarbetet, det vill säga med generella tröskelvärden på 0,1 μg/l för enskilda ämnen och 0,5 μg/l för summahalten i ett prov, vilket även motsvarar Livsmedelsverkets gränsvärden för dricksvatten. Dessa tröskel- och gränsvärden är baserade på försiktighetsprincipen och en generell målsättning om att betydande halter av bekämpningsmedel och deras metaboliter i inte bör förekomma i grundvattenförekomster eller dricksvatten.
Enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell för förorenad mark finns så kallade haltkriterier för skydd av grundvatten (ccrit,gw) för vissa klorbensener och klorfenoler. Dessa värden används indirekt för att räkna fram maximala acceptabla föroreningshalter i mark beroende på skyddsnivå, och baseras bland annat på WHO:s hälsobaserade riktlinjer för dricksvatten om sådana finns, och bedömningar angående tolerabla dagliga intag för specifika ämnen. Dessa haltkriterier för skydd av grundvatten kring förorenade områden varierar för klorbensener från 0,3 μg/l (tetraklorbensener) till 150 μg/l (klorbensen), och för klorfenoler från 4,5 μg/l (pentaklorfenol) till 20 μg/l (tri- och tetraklorfenoler) [8]. WHO uppger dock att lukt- och smakgränserna för klorbensener och klorfenoler generellt ligger lägre än de halter som är hälsoskadliga, och att gränserna kan vara så låga som 0,3 μg/l (luktgräns för diklorbensen) och 0,1 μg/l (smakgräns för klorfenol) [9], vilket innebär att de kan göra vattnet otjänligt vid sådana halter.
Klorbensener och klorfenoler kan skada vattenlevande organismer, och vissa av ämnena regleras även genom prioämnesdirektivet (2013/39/EU) och därmed för ytvatten inom vattenförvaltningen genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Ämnen som har gränsvärden för ytvatten är hexaklorbensen (0,05 μg/l som maximal tillåten koncentration), pentaklorbensen (0,007 μg/l som årsmedelvärde), triklorbensener (0,4 μg/l som årsmedelvärde) och pentaklorfenol (0,4 μg/l som årsmedelvärde respektive 1,0 μg/l som maximal tillåten koncentration).
Klorbensener och klorfenoler finns inte upptagna som separata ämnen eller ämnesgrupper i den generella tröskelvärdeslistan i tabell 1 i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU-FS 2023:1). Ämnena kan dock anses falla in under parametern Aktiva ämnen i bekämpningsmedel inkl. metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter. Parametrar som ingår i listan utgör underlag för beslut om miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus.
När vattenmyndigheten fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst görs det utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Anpassade tröskelvärden beslutas vid behov, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem motiverar ett lägre tröskelvärde.
Om den kemiska sammansättningen i en grundvattenförekomst är sådan att en miljökvalitetsnorm i en grundvattenansluten ytvattenförekomst inte kan uppnås eller kan leda till betydande sänkning av statusen hos sådana ytvattenförekomster, eller leda till betydande skada på skyddsvärda grundvattenberoende terrestra ekosystem, ska vattenmyndigheten dock besluta om tröskelvärden för dessa ämnen enligt 3 kap 4 § i SGU-FS 2023:1. Detta kan beröra klorbensener och klorfenoler.
Vända trend-värdet beslutas för förekomster som riskerar otillfredsställande status och är direkt kopplat till åtgärdsbehovet. Vända trend-värdet är den koncentration av ett förorenande ämne vid vilken åtgärder senast ska sättas in för att grundvattenförekomsten ska behålla god status.
Flera klorbensener och klorfenoler, inklusive de klormättade varianterna hexaklorbensen och pentaklorfenol, har varit godkända som bekämpningsmedel i Sverige [3]. Övriga mono-, di-, tri- och tetraklorerade bensener och fenoler är möjliga metaboliter, reaktions- och nedbrytningsprodukter till bekämpningsmedel [1], [2]. Mot denna bakgrund faller klorbensener och klorfenoler in under summaparametern Aktiva ämnen i bekämpningsmedel inkl. metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter. Halter av dessa ämnen i grundvatten bör därför bedömas på samma sätt som övriga bekämpningsmedel i de fall där ämnena hamnat i miljön på grund av att de använts som växtskyddsmedel eller biocider inom exempelvis jordbruk eller träimpregnering. För bedömning av tillstånd för klorbensener och klorfenoler, se tillståndsklasser i avsnitt Bekämpningsmedel – gränsvärden och tillståndsklasser.
Klorbensener och klorfenoler påträffas relativt sällan i grundvatten, och även låga påvisade halter indikerar antropogen påverkan från en föroreningskälla. Det är därför viktigt att utreda orsakerna även till låga uppmätta halter, och vid behov vidta åtgärder så att halterna inte ökar med tiden eller ett större område förorenas.
Senast ändrad 2024-02-23