Bromerade flamskyddsmedel – gränsvärden och tillståndsklasser

Gränsvärden för bromerade flamskyddsmedel i vatten

Halter av bromerade flamskyddsmedel regleras varken för dricksvatten genom dricksvattendirektivet (direktiv 2020/2184) eller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12). Det har inte heller tagits fram något generellt tröskelvärde för bromerade flamskyddsmedel i grundvatten inom vattenförvaltningen.

Polybromerade difenyletrar (PBDE) regleras dock genom prioämnesdirektivet (2013/39/EU), och därmed för ytvatten inom vattenförvaltningen genom Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. Gränsvärdet omfattar sex specifika kongener av bromerade difenyletrar som varit vanliga i pentabromdifenyleter. De kongener som omfattas är PBDE nr 28, 47, 99, 100, 153 och 154, och gränsvärdet för ytvatten är 140 ng/l uttryckt som maximal tillåten koncentration (som baseras på akuttoxicitet för vattenlevande organismer). På grund av ämnenas låga vattenlöslighet och tendens att ackumuleras i fettvävnader hos vattenlevande organismer mäts PBDE vanligen i biota (fisk), med gränsvärdet 8,5 ng/kg våtvikt som årsmedelvärde. Detta gränsvärde har bedömts överskridas i alla Sveriges sjöar, vattendrag och kustvatten på grund av långvarig spridning genom atmosfärisk deposition, vilket innebär att inga ytvattenförekomster i Sverige idag uppnår god kemisk status. Även hexabromcyklododekan (HBCDD) regleras för ytvatten med gränsvärdena 1,6 ng/l som årsmedelvärde, 500 ng/l som maximal tillåten koncentration, och 167 000 ng/kg våtvikt i fisk.

Enligt Livsmedelsverket är medelintaget av bromerade flamskyddsmedel genom livsmedel ungefär 15 ng PBDE/dag och 3 ng HBCDD/dag för vuxna. Detta intag kommer främst från animaliska livsmedel, och allra främst från fet fisk. Livsmedelsverket bedömer att det genomsnittliga intaget av PBDE via mat i svenska studier ligger betydligt under de nivåer som kan öka risken för negativa hälsoeffekter [4]. Hälsobaserade gränsvärden för livsmedel och dricksvatten saknas dock för de enskilda ämnena i gruppen. Både Livsmedelsverket och Karolinska Institutet har lyft att foster och spädbarn kan vara särskilt känsliga, samt att det enskilda ämnet PBDE-99 (som har påträffats i grundvatten) kan vara särskilt potent avseende neurotoxiska effekter [4], [5].

Bedömning av tillstånd

Det finns inga generella tröskelvärden för grundvatten eller dricksvattengränser för PBDE eller andra bromerade flamskyddsmedel att använda som referensvärden för att definiera vad som bör anses vara en ”mycket hög halt” i grundvatten, och datamaterialet kring bromerade flamskyddsmedel i grundvatten är mycket begränsat. Tillståndsklasser har därför hittills inte tagits fram för halter av bromerade flamskyddsmedel i grundvatten. Följande värden kan dock användas som referens för utvärdering av uppmätta halter:

• Genomsnittligt dagsintag för vuxna i Sverige enligt Livsmedelsverkets beräkningar är 15 ng/dag för PBDE samt 3 ng/dag för HBCDD. Enligt Livsmedelsverket tycks intaget ligga betydligt under de nivåer som anses öka risken för negativa hälsoeffekter [4].
• Om det antas att en person dricker två liter vatten per dag, skulle halter över 7,5 ng/l av PBDE eller 1,5 ng/l av HBCDD innebära att konsumtion av dricksvattnet i sig, enskilt, orsakar en onormalt hög exponering av bromerade flamskyddsmedel från livsmedelsintag.

De låga diffusa bakgrundshalter av bromerade flamskyddsmedel som eventuellt kan finnas i grundvatten på grund av atmosfärisk deposition är inte kvantifierbara i analyser av grundvatten generellt, och även låga påvisade halter indikerar antropogen påverkan från en förorenande källa. Det är därför viktigt att utreda orsakerna även till låga påvisade halter, och vid behov vidta åtgärder så att halterna inte ökar med tiden eller ett större område förorenas.