
På denna sida visas samvariation mellan zink och generella grundvattenkemiska nyckelparametrar (pH, redox, kemisk syreförbrukning, konduktivitet och turbiditet) samt koppar, nickel, krom och kadmium i boxplotdiagram. Boxens under- och överkant visar 25:e respektive 75:e percentilen, strecket i mitten av boxen visar medianen (50:e percentilen), och staplarna under och över boxen visar 5:e respektive 95:e percentilen.
Eftersom syftet är att visa samvariation mellan parametrarna, har enskilda analysresultat använts i stället för medelvärden för varje provtagningsplats.
Diagrammen för zink grundas på cirka 10 000 zinkanalyser, varav 71 procent är från 2000-talet och övriga är äldre. Av analyserna kommer 13 procent från Vattentäktsarkivet, 39 procent från nationell och regional miljöövervakning, och 48 procent är vattenprov från enskilda brunnar. De enskilda diagrammen kan bygga på färre analyser, eftersom endast de prover där både nickel och den aktuella parametern analyserats finns med i respektive boxplotdiagram.
Uppmätta zinkhalter är som väntat som högst i de lägre pH-klasserna, där lösligheten är förhållandevis högre.
Avseende redoxförhållanden så hittas särskilt låga halter av zink framför allt i anaeroba vatten, vilket skulle kunna bero på utfällning av zinksulfid.
Halterna samvarierar vidare med COD, vilket kan förklaras genom organisk komplexbildning.
Zink samvarierar med koppar och i viss utsträckning även med nickel. Zink och andra metaller kan frigöras vid korrosion av fastighetsinstallationer (särskilt för de prover som kommer från enskilda brunnar), vilket kan utgöra en del av förklaringen till samvariationen. Höga samtidiga halter av zink och andra metaller kan även bero på att de ofta uppträder i samma geologiska miljöer, se till exempel kartorna över zink och nickel i Geokemisk atlas över Sverige [3]. Ytterligare en möjlig förklaringsfaktor är påverkan från föroreningskälla (utsläpp från industri, deponi eller dylikt).
Senast ändrad 2024-01-29