Handledning
Bedömningsgrunder för grundvatten
I grundvattnet förekommer oorganiskt kväve främst som nitrat (NO3–). Kvävekomponenternas fördelning är redoxberoende (för indelning i redoxklasser jämför med sidan Syre och redoxförhållanden). Höga nitrathalter förekommer främst i väl syresatta (aeroba) miljöer medan det motsatta gäller för ammonium. Omvandlingsprodukten nitrit förekommer i betydligt lägre halter än såväl nitrat som ammonium. Förhöjda nitrithalter verkar förekomma främst i redoxklass 2 (se Nitrit – samvariation med andra parametrar).
Läs mer i avsnitt Syre och redoxförhållanden
Läs mer på sidan Nitrit – samvariation med andra parametrar
Organiskt bundet kväve bestäms oftast inte i grundvatten, men är vanligen den dominerande kväveformen i det ytligaste grundvattnet.
Kartorna visar en generaliserad bild av grundvattenkvaliteten. I stora delar av Sverige är det ont om data, vilket ger större osäkerheter i kartbilden. Detta markeras på kartan med svagare färg. Områden som ligger inom tre kilometer från närmaste provtagningspunkt är markerade med starkare färg.
Läs mer på sidan Vad visar kartorna?
I tabellen visas för varje klass (färg) på kartan vilka halter i grundvattnet som kan förväntas. För klassen mindre än 0,01 mg/l (blått på kartan) kan exempelvis noteras att 81,9 procent av analyserna från brunnarna i jord har nitrithalter under 0,01 mg/l. Resten av brunnarna i de blå områdena har högre värden.
NO2 |
Grundvatten i jord |
|
|
|
Grundvatten i berg |
|
||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
Uppmätta halter, mg/l |
Antal analyser |
Uppmätta halter, mg/l |
|
|
Antal analyser |
|||||||||||
|
|
< 0,01 |
0,01–0,05 |
0,05–0,1 |
0,1–0,5 |
≥ 0,5 |
|
< 0,01 |
0,01–0,05 |
0,05–0,1 |
0,1–0,5 |
≥ 0,5 |
|
||||
|
Kartklass |
% |
|
% |
|
||||||||||||
|
< 0,01 |
81,9 |
14,3 |
1,9 |
1,5 |
0,3 |
12 558 |
84,8 |
11,6 |
1,8 |
1,5 |
0,3 |
35 973 |
||||
|
0,01–0,05 |
74,6 |
19,0 |
3,4 |
2,6 |
0,4 |
3 659 |
78,2 |
16,2 |
2,6 |
2,6 |
0,4 |
9 163 |
||||
|
0,05–0,1 |
70,8 |
20,3 |
4,2 |
4,2 |
0,4 |
449 |
75,1 |
17,0 |
3,3 |
3,6 |
1,0 |
1 159 |
||||
|
0,1–0,5 |
73,0 |
19,3 |
3,0 |
3,0 |
1,9 |
270 |
74,5 |
15,3 |
3,8 |
5,7 |
0,7 |
734 |
||||
|
≥ 0,5 |
75,0 |
8,3 |
0,0 |
16,7 |
0,0 |
24 |
81,3 |
11,3 |
2,5 |
5,0 |
0,0 |
80 |
||||
|
Alla |
79,9 |
15,5 |
2,3 |
1,9 |
0,4 |
16 960 |
83,1 |
12,7 |
2,0 |
1,9 |
0,3 |
47 109 |
||||
De naturliga halterna av kväveföreningar i grundvatten är mycket låga. Vanligtvis är kväve ett bristämne för växterna, och tillgängligt kväve tas effektivt upp av vegetationen innan det hunnit tränga ner till grundvattnet. Nitrit är en instabil omvandlingsprodukt mellan olika kväveformer, och halterna är normalt mycket låga [1].
Kännedom om markanvändning, placering av avloppsanläggningar, gödselvårdsanläggningar, deponier med mera är ett nödvändigt underlag för att kunna ange den troliga källan eller källorna till förhöjda kvävehalter i grundvattnet. I den urbana miljön kan läckande avloppsledningar ge höga nitrithalter [2].
Eftersom nitrit är en omvandlingsprodukt när ammonium oxideras till nitrat och när nitrat denitrifieras till kvävgas, visar förhöjda halter av nitrit i grundvattnet dels på förhöjda halter av olika kväveföreningar, dels att dessa genomgår redoxprocesser. Redoxprocesserna är generellt styrda av olika bakterier. Nitrit kan också bildas genom DNRA, Dissimilatory Nitrate Reduction to Ammonium [3].
Grundvattnets tillstånd med avseende på nitrit redovisas i fem klasser. Nitrit kan vara en följd av kväveförorening av grundvatten. Eftersom gränsvärden och riktvärden för otjänlighet med avseende på nitrit är låga, kan det räcka med en måttlig nitrathalt för att ge upphov till nitrithalter över gränsvärdet för dricksvatten. Vid höga ammoniumhalter kan nitrithalten också bli hög.
Nitritjonen är inte stabil och det är förmodligen vanligt att halten förändras mellan provtagning och analys.
| Klass | Tillstånd | NO2 (mg/l) | Kommentar |
|---|---|---|---|
|
1 |
Mycket låg halt |
< 0,01 |
Normal halt i grundvattnet. |
|
2 |
Låg halt |
0,01–0,05 |
|
|
3 |
Måttlig halt |
0,05–0,1 |
|
|
4 |
Hög halt |
0,1–0,5 |
Gränsvärde vid allmän vattenförsörjning. Tjänligt med anmärkning som dricksvatten vid enskild vattenförsörjning. |
|
5 |
Mycket hög halt |
≥ 0,5 |
Tröskelvärde för grundvattenförekomster. Otjänligt som dricksvatten vid enskild vattenförsörjning. |
| Klass | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
|
Nitrit, NO2 (mg/l) |
|
< 0,01 |
0,01–0,05 |
0,05–0,1 |
0,1–0,5 |
≥ 0,5 |
|
|
Antal |
|
|
% |
|
|
|
Större vattentäkt i jord |
1 911 |
91,2 |
6,8 |
1,3 |
0,7 |
0,1 |
|
Enskild brunn i jord |
18 023 |
79,3 |
16,0 |
2,4 |
1,9 |
0,4 |
|
Källa i jord |
1 248 |
86,5 |
11,2 |
1,4 |
0,7 |
0,2 |
|
Rör i jord |
87 |
77,0 |
16,1 |
2,3 |
2,3 |
2,3 |
|
Större vattentäkt i berg |
1 007 |
90,4 |
7,4 |
1,0 |
1,1 |
0,1 |
|
Enskild brunn i berg |
51 897 |
83,6 |
12,4 |
1,9 |
1,8 |
0,3 |
|
Provpunkter – jord |
21 292 |
80,8 |
14,9 |
2,2 |
1,7 |
0,4 |
|
Provpunkter – berg |
52 906 |
83,7 |
12,3 |
1,9 |
1,8 |
0,3 |
|
Alla provpunkter |
78 009 |
82,9 |
13,0 |
2,0 |
1,8 |
0,3 |
Resultatet baseras på data i SGU:s databaser 2023.
Gränsvärdet enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (LIVSFS 2022:12) vid allmän vattenförsörjning är 0,10 för utgående dricksvatten från vattenverk och 0,50 mg/l hos användare. Dessutom ska parametern NO3/50 + NO2/0,5 vara mindre än eller lika med ett. För dricksvatten från mindre vattentäkter anger Livsmedelsverket att nitrathalter över 0,1 mg/l medför att vattnet är tjänligt med anmärkning och vid halter över 0,5 mg/l otjänligt som dricksvatten [4], [5]. Dricksvatten som bedöms som otjänligt på grund av nitrit bör inte användas till dryck och matlagning. Sådant vatten innebär en hälsorisk främst för barn under ett år. Nitrit kan vara skadligt för spädbarn, eftersom det försämrar syreupptagningsförmågan i blodet, så kallad methemoglobinemi.
I regel innebär förhöjda kvävehalter i grundvattnet att kvävetillförseln till ytvattendrag och hav ökar. Detta kan innebära att övergödningen ökar. Även terrestra ekosystem kan påverkas av den ökade näringstillförseln. Nitrit är inte stabilt i en syrerik miljö utan kommer snabbt att oxideras till nitrat. Jämfört med nitrat så utgör nitrit en obetydlig del av kvävetillförseln till ytvatten eller terrestra system.
Nitrit ingår i tröskelvärdeslistan i tabell 1 i bilaga 3 till SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1), med det generella tröskelvärdet 0,5 mg/l. Parametrar som ingår i listan utgör underlag för beslut om miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus. När vattenmyndigheterna fastställer ett tröskelvärde för en parameter i en grundvattenförekomst görs det utifrån anvisningar i SGU:s föreskrifter. Tröskelvärden anpassas efter den enskilda förekomsten vid behov, exempelvis när naturliga bakgrundshalter är högre än föreskrifternas generella tröskelvärde, eller om känsliga grundvattenberoende ekosystem motiverar ett lägre tröskelvärde. Vända trend-värdet beslutas för förekomster som riskerar otillfredsställande status och är direkt kopplat till åtgärdsbehovet. Vända trend-värdet är den koncentration av ett förorenande ämne vid vilken åtgärder senast ska sättas in för att grundvattenförekomsten ska behålla god status.
SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU–FS 2023:1)
Senast ändrad 2024-01-29