Handledning
Bedömningsgrunder för grundvatten
På denna sida visas samvariation mellan nitrat och generella grundvattenkemiska nyckelparametrar (pH, redox, kemisk syreförbrukning, konduktivitet och turbiditet) samt ammonium, nitrit, fosfat och mikrobiologiska parametrar i boxplotdiagram. Boxens under- och överkant visar 25:e respektive 75:e percentilen, strecket i mitten av boxen visar medianen (50:e percentilen), och staplarna under och över boxen visar 5:e respektive 95:e percentilen.
Eftersom syftet är att visa samvariation mellan parametrarna, har enskilda analysresultat använts i stället för medelvärden för varje provtagningsplats.
Diagrammen för nitrat grundas på cirka 120 000 nitratanalyser, varav 86 procent är från 2000-talet och övriga är äldre. Av analyserna kommer 28 procent från Vattentäktsarkivet, knappt 7 procent från nationell och regional miljöövervakning, och 66 procent är vattenprov från enskilda brunnar. De enskilda diagrammen bygger på färre analyser, eftersom endast de prover där både nitrat och den aktuella parametern analyserats finns med i boxplotdiagrammet.
Analys av samvariationen visar att nitrathalterna kan vara höga i aeroba vatten men generellt är låga i anaeroba vatten. Eftersom nitrat fungerar som ett oxidationsmedel bidrar tillförsel av nitrat till att bibehålla aeroba vatten. Vid lägre redoxpotential reduceras även nitrat varefter mangan och sen även järn reduceras och går i lösning, vilket motsvarar alltmer anaeroba klasser i redoxdiagrammet.
Läs mer i avsnittet Syre och redoxförhållanden
Det positiva sambandet med fosfat beror sannolikt på att nitrat och fosfat har gemensamma föroreningskällor, jordbruk och avlopp. För E. coli som oftast beror på avloppspåverkan kan ses att nitrathalterna oftast är lägre i grundvatten där bakterierna inte alls har kunnat påvisas, däremot syns ingen direkt skillnad vid alltmer bakteriellt förorenat vatten. För koliforma bakterier syns dock ett tydligt samband med nitrathalten.
Fördelningen mellan de olika kvävekomponenterna nitrat, nitrit och ammonium är tydligt redoxberoende. Vid höga nitrathalter som förekommer i aeroba vatten är ammoniumhalten oftast låg. Man kan dock se att vid mycket höga ammoniumhalter, det vill säga vid kraftig kväveförorening, kan även nitrathalterna vara höga. Nitrit utgör en intermediär när nitrat reduceras till kvävgas och nitrat och nitrit uppvisar ett positivt samband.
Den negativa korrelationen med turbiditet skulle kunna bero på att hög turbiditet ofta är ett resultat av utfällning av löst järn när grundvattnet kommer i kontakt med syre i luften. I så fall skulle de låga nitrathalterna kunna förklaras av att syrefria förhållanden med mycket löst järn råder i djupt grundvatten – en miljö som är gynnsam för denitrifikation av nitrat till kvävgas.
Senast ändrad 2024-01-29
