Handledning
Bedömningsgrunder för grundvatten
På denna sida visas samvariation mellan bly och generella grundvattenkemiska nyckelparametrar (pH, redox, kemisk syreförbrukning, konduktivitet och turbiditet) samt koppar, krom, nickel och zink i boxplotdiagram. Boxens under- och överkant visar 25:e respektive 75:e percentilen, strecket i mitten av boxen visar medianen (50:e percentilen), och staplarna under och över boxen visar 5:e respektive 95:e percentilen.
Eftersom syftet är att visa samvariation mellan parametrarna, har enskilda analysresultat använts i stället för medelvärden för varje provtagningsplats.
Diagrammen för bly grundas på cirka 45 000 blyanalyser, samtliga är från 2001 och framåt. 9 procent av denna data är från Vattentäktsarkivet, 10 procent från nationell och regional miljöövervakning, och 81 procent är vattenprov från enskilda brunnar. De enskilda diagrammen bygger på färre data, eftersom endast de prover där både bly och den aktuella samvariationsparametern analyserats finns med i boxplotdiagrammet.
Analys av samvariation visar att blyhalterna är som högst i pH-intervallen 5,5–7,5, och som lägst vid alkalina förhållanden. Blyhalterna är högre under anaeroba redoxförhållanden, och i blandvatten.
Bly har en positiv korrelation med CODMn och turbiditet, och återfinns alltså oftare med högre koncentration i grundvattenprover som har relativt hög halt organiskt material och partiklar.
Samvariationsdiagram för bly och metallerna koppar, krom, nickel och zink har också inkluderats. Dessa diagram visar att höga halter av bly ofta återfinns tillsammans med höga halter av dessa metaller. Bly och andra metaller kan frigöras vid korrosion av tekniska installationer (särskilt för de prover som kommer från enskilda brunnar), vilket kan utgöra en del av förklaringen till samvariationen. Höga samtidiga halter av bly och andra metaller kan dock även bero på att de ofta uppträder i samma geologiska miljöer, se till exempel kartorna över bly och zink i Geokemisk atlas över Sverige [3]. Ytterligare en möjlig förklaring är påverkan från föroreningskälla (påverkan från till exempel gruvområden, industri eller deponi).
Läs mer i Geokemisk atlas över Sverige
Senast ändrad 2024-02-06
