Om det vid utredningen inför upprättandet av verksamhetens ansökan kommer fram att det finns skyddsvärda objekt i närheten kan det vara klokt att tidigt planera för ett kontrollprogram.
Den upprättade konceptuella modellen är viktig att utgå ifrån även inför framtagandet av ett kontrollprogram. Det är vanligt att upprätta kontroll i samråd med tillsynsmyndigheter efter att verksamheten fått sitt tillstånd. Även om detta formellt sett kan anses vara tillräckligt så finns det, inför risken att det uppstår konflikter mot allmänna och enskilda intressen, stora fördelar med att så tidigt som möjligt etablera till exempel grundvattennivåmätning som del av en referensbedömning. Beslutsstöd för val av representativa platser för grundvattenprovtagning eller nivåkontroll kan ofta hämtas in från den konceptuella modellen. En planerad verksamhet som redan i ansökningsskedet redovisar tydliga planer på, eller påbörjad, omgivningskontroll ger ett trovärdigt och seriöst intryck.
Ytterligare en aspekt på egenkontrollen är att det är relativt ovanligt att verksamheter (schakter och täkter under grundvattenytan) åtföljs av någon verifiering eller uppföljning som kan visa på om det bedömda påverkansområdet stämmer med den faktiska utbredningen. Oftast fokuserar egenkontrollen på skyddsobjekten i verksamhetens omgivning, vilket är ett minimikrav. Denna handledning försöker lyfta behovet av att öka kunskapen om påverkansbedömningen genom att uppmuntra till att så ofta som möjligt försöka redovisa effekter även i påverkansområdets ytterområden.
Senast ändrad 2019-10-09