Handledning
Bedömning av influensområde avseende grundvattenbortledning
Det område, både markyta och vattenyta, som samlar upp all den nederbörd som rinner fram till en viss punkt i ett vattendrag.
Ett via experiment härlett linjärt samband mellan den hydrauliska gradienten (m/m) och flödet av vatten (m3/s) genom ett vattenmättat poröst geologiskt material. Flödet av vatten per ytenhet kallas specifikt flöde (m3/s per m2) . Andra vanligt förekommande namn på det specifika flödet är bruttohastighet och darcyhastighet. Proportionalitetskonstanten mellan den hydrauliska gradienten och det specifika flödet benämns hydraulisk konduktivitet (m/s). Andra vanligt förekommande namn på hydraulisk konduktivitet är vattengenomsläpplighet och permeabilitet.
Vatten som avgår till luften från mark eller vattenytor (som evaporation), och från växlighet (som transpiration). Summan kallas evapotranspiration.
Den nivå där man får en vattenyta om man gräver en grop i marken eller driver ner ett perforerat rör/brunn i ett grundvattenförande poröst lager vid öppna magasinsförhållanden. Längs med den fria grundvattenytan råder atmosfärstryck. Djupet till den fria grundvattenytan under markytan mäts med ett lod i röret/brunnen.
Gränslinje kring vilken grundvattenflödet divergerar (strömmar åt skilda håll). Kan sammanfalla eller vara skild från ytvattendelaren beroende på topografi, dikning, geologiska förhållanden och om det förkommer grundvattenuttag/-bortledning.
Grundvattenförande lager i jord och / eller berg. Geomorfologisk eller geologisk enhet.
I denna handledning används termen grundvattennivå synonymt med termen grundvattenpotential, som i varje punkt i ett vattenmättat poröst geologiskt material är summan av punktens lägeshöjd och portryckshöjd. Längs med grundvattenytan respektive tryckytan är grundvattennivån lika med ytans lägeshöjd.
Ett grundvattenmagasin är hydrauliskt heterogent (inhomogent) om den hydrauliska konduktiviteten varierar mellan olika platser.
Ett grundvattenmagasin är hydrauliskt homogent om den hydrauliska konduktiviteten inte varierar mellan olika platser.
Skillnaden i grundvattennivå mellan två mätpunkter dividerat med avståndet mellan mätpunkterna.
Ett mått på vattengenomsläppligheten per hos ett vattenmättat poröst geologiskt material. Sprickigt berg är inte ett poröst geologiskt material. I vattenmättat sprickigt berg är det sprickornas transmissivitet som beskriver bergets vattengenomsläpplighet.
Det område inom vilket grundvattennivåerna influeras/påverkas/sänks av till följd av grundvattenbortledning.
Den hydrauliska konduktiviteten är isotrop om dess värde är samma i olika riktningar. Om så inte är fallet är den hydrauliska konduktiviteten anisotrop (riktningsberoende).
Nyckeln till att utveckla en robust matematisk grundvattenmodell är en bra konceptuell hydrogeologisk modell. Denna utgör grunden som beskriver hur grundvattensystemet fungerar och identifierar de viktigaste komponenterna som behövs för att replikera det naturliga systemet för kvantitativa beräkningar.
En konceptuell modell bygger på tillgängliga data och är en idealiserad och förenklad representation av det naturliga systemet. I vissa fall använder vi programvara för att skapa tredimensionella visuella modeller av grundvattensystemet för att hjälpa till att kommunicera våra resultat.
Öppna magasinsförhållanden med en fri grundvattenyta kan ibland förekomma helt nära en anläggning med branta väggar. Källsprångsytor kan då uppkomma om lutningen på väggen faller snabbare än den hydrauliska gradienten på den fria grundvattenytan i det grundvattenförande porösa lagret. Ett annat namn på källsprångsyta är läckyta.
Givet en viss konceptuell modell, används känslighetsanalys för att utvärdera förändringen i beräknade/simulerade modellresultat i definierade observationspunkter baserat på en specifik förändring av antaganden/modellindata.
Höjd (nivå) hos den punkt i ett borrhål eller brunn i vilken man mäter grunvattennivån i ett givet referenssystem (till exempel RH 2000).
Ofta utvecklas först enkla analytiska modeller för att representera grundvattenflödes¬processer och bedöma effekterna av stora projekt på vattenresurser. Analytiska modeller kan utvecklas relativt snabbt och billigt och kan användas för att bedöma grundvattenfrågor på en hög nivå. Om riskerna och osäkerheten är låg är det kanske inte nödvändigt att utveckla numeriska modeller.
Nyckeln till att utveckla bra numeriska modeller är att se till att de replikerar viktiga underjordiska processer så nära (detaljerat) som möjligt. Numeriska modeller har dock ofta många parametrar som representerar grundvattensystemet, och att hitta den optimala kombinationen av dessa parametrar kan vara en utmaning. En komplex numerisk modell ger inte nödvändigtvis bättre resultat eller förutsägelser än en enkel dito.
En typ av matematisk modell som replikerar viktiga underjordiska processer så nära (detaljerat) som möjligt. Beräkningarna sker med hjälp av en dator.
Infiltrerat vatten som rör sig nedåt i markprofilen mot grundvattnet.
Vattentrycket uttryckt som meter vattenpelare hos den punkt som man mäter grundvattennivån.
Det största område inom vilket ändringen i grundvattennivå får vara större än medgiven ändring i grundvattennivå till följd av grundvattenuttag.
Randvillkor används för att definiera den matematiska modellens samverkan med omgivningen utanför modellområdet. Ett exempel på ett randvillkor kan vara havet vars nivå aldrig kommer att förändras oavsett vilket grundvattenuttag som sker i närheten.
Det vatten/vattendrag som länshållet vatten leds till, utan eller efter eventuell rening
Tillrinningsområde är en vedertagen hydrologisk term med specifik innebörd, se https://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/hydrologiska-begrepp-1.29125
I detta sammanhang avses det område från vilket vatten rör sig mot en anläggning. Tillrinningsområdet för en anläggning (schakt, dagbrott eller täkt) avgränsas av grundvattendelare och kan vara lika med, större än eller mindre än influensområdet.
Ett mått på vattengenomsläppligheten hos ett grundvattenförande lager i jord respektive grundvattenförande spricka i berg.
I detta sammanhang ett förlopp (process) där grundvattennivåerna ändras över tid.
Vid slutna magasinsförhållanden är det grundvattenförande porösa lagret överlagrat av ett lager med låg vattengenomsläpplighet, till exempel lera, vilket medför att det saknas en fri grundvattenyta förutsatt att lagret är helt vattenmättat. Om en brunn, eller grundvattenrör, förs ned genom lerlagret och vidare ned i det vattenförande porösa lagret stiger vattennivån i brunnen/röret upp tills vattenpelarens tyngd är i jämvikt med portrycket i det vattenförande lagret. Vid slutna magasinsförhållanden finns således ingen fri grundvattenytan utan en tryckyta. Längs med tryckytan råder atmosfärstryck. Djupet till det grundvattenförande lagrets trycknivå (tryckyta) under markytan mäts med lod i brunnar och grundvattenrör.
Metod för att upprätthålla grundvattennivåer och motverka oönskade effekter till följd av grundvattenbortledning, till exempel sättningar, motverka för stort influensområde/påverkansområde.
Juridisk term, som i svensk lagstiftning definieras i miljöbalken. Såväl grundvattenuttag som grundvattenbortledning definieras som vattenverksamhet.
Gränslinje kring vilken ytvattenflödet divergerar (strömmar åt skilda håll). Ytvattendelare sammanfaller vanligtvis med höjdryggar, men påverkas i hög grad av dikning. Kan sammanfalla eller vara skild från grundvattendelaren beroende på topografi, dikning, geologiska förhållanden och om det förkommer grundvattenuttag/-bortledning.
Senast ändrad 2025-02-21