I detta avsnitt utvecklar SGU sin syn på begreppen influensområde och påverkansområde.
För flertalet hydrogeologer uppfattas begreppen influensområde och påverkansområde som synonymer om man ser till hur termerna används i utredningar som hanterar hydrogeologiska effekter av en specifik vattenverksamhet, se exempelvis Trafikverkets PM Hydrogeologi, Stockholm Vatten Bilaga F och Stockholms Läns Landstings PM Hydrogeologi under Relaterade dokument. I Effekter på grund- och vattenförhållanden vid grundvattenbortledning från berganläggningar (se Relaterad information/Dokument) skriver Werner med flera explicit att begreppen är synonymer; båda avser det område inom vilket grundvattnets portryckshöjd på en viss nivå sänks, eller där grundvattenytan avsänks till följd av grundvattenbortledning.
SGU anser att influensområde är ett klassiskt hydrogeologiskt fackord som har använts över lång tid i olika sammanhang, det vill säga begreppet har inte bara en betydelse vid tillståndsprövningar. Påverkansområde är en vanligt förekommande term vid tillståndsprövningar och definieras som det största område inom vilket ändringen i grundvattennivå får vara större än medgiven ändring i grundvattennivå till följd av grundvattenuttag eller grundvattenbortledning (eller bägge). Man ser ofta i villkoren till olika domslut att den medgivna ändringen i grundvattennivå vid påverkansområdets gräns inte får vara större än ett visst bestämt belopp. Det är inte ovanligt att detta ligger i intervallet 0,1–1 meter med lägre värden i lösa jordlager och högre värden i berg, se tidigare nämnda dokument i högerspalten. Medgivet påverkansområde är följaktligen alltid mindre än, eller möjligen lika stort som, bedömt influensområde. Det bör uppmärksammas att det finns exempel på utredningar och miljödomar där termen praktiskt influensområde används istället för termen påverkansområde men har samma innebörd, se exempelvis WSPs Grundvattenutredning för planerade flerbostadshus och Svea Hovrätts mål nr 6512-13 (se Relaterade dokument).
Figuren nedan illustrerar den principiella skillnaden mellan hydrogeologiskt influensområde och medgivet påverkansområde gällande grundvattenbortledning i schakt eller täkt vid öppna magasinsförhållanden utan naturlig hydraulisk gradient och långt till vattendelarna.
Om det finns en naturlig hydraulisk gradient kan avsänkningen ändra grundvattendelarens läge på uppströmssidan och en lokal grundvattendelare kan uppkomma på nedströmssidan vilket syns i nedanstående figur Hydraulisk gradient.
Påverkansområdets definition är långt ifrån enkel i det enskilda fallet. Den ändring i grundvattennivå som definieras bör sättas i relation till grundvattennivåns naturliga strömning (gradient) och årstidsvariationer på platsen, vilket innebär att det är viktigt att kunna visa på tidsserier över fluktuationerna i grundvattennivå, eller att sakligt kunna resonera om betydelsen av naturliga gradienter, säsongsvariationer med mera.
Naturen nära ett grundvattenmagasin som redan är utsatt för mycket stora naturliga nivåfluktuationer kanske har lättare att anpassa sig till nya, lägre nivåer. Djupet till grundvattnet kan också spela roll. En nivåändring på till exempel en meter kanske inte spelar lika stor roll om grundvattenmagasinet överlagras av en mycket mäktig omättad zon, jämfört med om samma nivåändring skulle tillåtas påverka ett ytligt grundvattenmagasin med naturliga grundvattennivåer nära markytan. Vid det senare exemplet skulle en meters nivåändring kunna få stora effekter på vegetation med mera, vilket i sig skulle kunna motivera en lägre tillåten ändring i grundvattennivå.
Grundvattenmagasinets mäktighet kan också vara betydelsefull. En stor ändring i grundvattennivå medför förmodligen mindre konsekvenser i ett mäktigt magasin än i ett tunnare magasin. Det spelar också roll under vilken tidshorisont vattenverksamheten ska gälla. Ibland skiljer man på påverkansområdets storlek under byggskedet (det så kallade förskedet) respektive driftskedet (det så kallade permanensskedet). I känsliga fall kan det vara viktigt att redovisa när under året schakten ska vara öppen för inläckande grundvatten – säsongsmässiga skillnader i förutsättningar avseende till exempel grundvattenbildning kan radikalt förändra påverkansområdets utbredning.
När man ska definiera påverkansområdet och upprätta ett kontrollprogram är det alltså viktigt att kunna renodla vad som är naturliga variationer i grundvattennivå och vad som är påverkat av människan. Nivåförändringarna behöver också sättas in i ett hydrogeologiskt sammanhang.
Läs mer-tips:
Senast ändrad 2020-08-17
