För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner

Ett före detta odlingsfält för skogsplantor.

Foto: Karin Eliasson, SGU

Deje skogsplantskola

I Deje, Forshaga kommun, har Skogsvårdsstyrelsen fram till bolagiseringen 1992 bedrivit skogsplantskola. SGU har undersökt områden i och runt omkring Deje där skogsplantor till skogsbruket tidigare drevs upp. Totalt har cirka 100 hektar mark undersökts och inom flera områden finns rester av bekämpningsmedel från skogsplantskolans verksamhet kvar i marken.

Bakgrund

Den nedlagda myndigheten Skogsvårdsstyrelsen drev upp skogsplantskolor på ett flertal platser i Sverige. Flera av dessa områden undersöks nu av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Syftet med undersökningarna är att säkerställa att det inte finns kvar rester av bekämpningsmedel i marken, rester som kan innebära en risk för människor eller miljö. Det bekämpningsmedel som vanligtvis påträffas vid gamla skogsplantskolor är DDT. Det är en insekticid som från början av 1950-talet och fram till mitten av 1970-talet användes för att skydda skogsplantor mot angrepp från snytbaggar. DDT är en förorening som binder hårt till organiskt material i marken och som inte bryts ner så lätt.

Områdena som nu undersökts i Deje arrenderades fram till 1992 av Skogsvårdsstyrelsen för att driva upp skogsplantor till skogsbruket, därefter tog Svenska skogsplantor AB över verksamheten. Resultaten från undersökningarna presenteras i tre rapporter utifrån var områdena är lokaliserade i förhållande till Deje.

I flera av de områden som nu undersökts påträffas DDT och dess nedbrytningsprodukter i ytlig jord. Skogsplantorna på de tidigare odlingsfälten besprutades med traktor vilket innebär att DDT har spridits över stora ytor. Mest förorening har påträffats i anslutning till en före detta tankningsplats i Olsätter, norr om Deje. I de dricksvattenbrunnar som har undersökts har inga halter av bekämpningsmedel påträffats, varken DDT eller andra analyserade ämnen.

Riskbedömning

En sammantagen bedömning är att det inte finns någon risk för människor att vistas inom områdena som undersökts. Vid tankningsplatsen i Olsätter där de högsta halterna har påträffats, bör man dock undvika att komma i kontakt med jorden så att man inte riskerar att få i sig jord via munnen.

På de platser där DDT tidigare har sprutats på odlingsfälten överskrids de generella riktvärden för föroreningar i mark som Naturvårdsverket har tagit fram. Det innebär att de halter som påträffats i jord kan innebära en risk för att markekosystemet i området är negativt påverkat. Även djur som äter marklevande organismer, exempelvis fåglar, kan påverkas negativt. Det finns inga generella riktvärden för betande djur, exempelvis får och hästar, och det går därför inte att utesluta att intag av gräs från plantskolans tidigare odlingsfält kan innebära en risk.

På några av de tidigare odlingsfälten som arrenderats norr och söder om Deje påträffas DDT i halter som indikerar att viss risk kan finnas för människors hälsa beroende på i vilken omfattning man äter odlade växter från dessa områden.

Risken för spridning av DDT från jord till grundvatten bedöms vara liten.

Fortsatta utredningar och en mindre schaktsanering planeras

De högsta halterna av DDT som har påträffats i jord vid den före detta tankningsplatsen för bekämpningsmedel i Olsätter kommer att saneras av SGU. Den förorenade jorden kommer att grävas bort och omhändertas, och marken kommer att återställas.

Utifrån resultaten från förstudierna planerar SGU att gå vidare med fortsatta utredningar i Deje. Under 2021 kommer SGU bland annat genomföra fördjupade utredningar av DDTs påverkan på markmiljön samt utreda eventuella risker med att bedriva boskapsskötsel. SGU planerar också att utreda om de halter som förekommer i jord på odlingsfälten innebär några restriktioner för vilka grödor som kan odlas.

Senast granskad 2020-12-14