En ansökan bör innehålla information om följande:

Materialsammansättning och kvalitet

Eftersom det är den finkorniga delen av ballastmaterialet som kan vara svår att ersätta vid framställning av betong så bör en eventuell täkt i naturgrus vara lokaliserad till en sanddominerad isälvsavlagring. En uppskattning av materialsammansättning i det tänkta täktområdet bör därför redovisas.

Behov

De tänkta användningsområdena bör redovisas och gärna beskrivas genom en tillbakablick på hur behoven har sett ut de senaste åren. Finns en materialförsörjningsplan där behovet av naturgrus uppskattats för regionen ska täkten, som ansökan gäller, beskrivas i relation till planen.

Användningsområden

Ansökan bör innehålla en redogörelse om vilka totala uppskattade mängder och kornstorlekar som ska brytas, och till vilka ändamål de ska användas. Enligt miljöbalken och miljömålet Grundvatten av god kvalitet skall naturgrus inte användas där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att använda ersättningsmaterial.

Rapporten Ersättningsmaterial för naturgrus som finns på SGUs webbplats, innehåller anvisningar om vilka användningsområden som är ersättliga.

Ersättningsmaterial för naturgrus – kunskapssammanställning och rekommendationer för användningen av naturgrus. SGU-rapport 2015:35 (pdf, nytt fönster)

Du hittar även ytterligare information om ersättningsmaterial under Hållbar materialförsörjning.

Hållbar materialförsörjning

Omställning

Företaget som ansöker bör presentera hur man planerar för en omställning till krossat berg och redovisa om eller vilka undersökningar av berggrunden har gjorts och om specifika analyser har genomförts.

Ersättningsmaterial

Förutsättningarna för att ersätta naturgrus med lokalt krossat berg, åtminstone i de grövre fraktionerna bör beskrivas.

Naturvärden

Den svenska standarden för naturvärdesinventering, SS 199000, avser endast biologisk mångfald. Det tillkommer därför en naturinventering att även beakta och beskriva geologiska naturvärden. I SGUs kartvisare kan grusavlagringarna redovisas med naturvärdesklass där sådan finns. Informationen är hämtad ur rapporter från grusinventeringar som genomfördes på 1980- och 90 talen. I dessa rapporter kan utförligare motiv finnas för den angivna naturvärdesklassen.

Täktens inverkan på grundvatten och vattenförsörjning

Grundvattenförhållanden

Beskriv grundvattenförhållandena i täktområdet och dess närhet. Ange grundvattennivåer, helst baserat på genomförda nivåmätningar och gärna i minst tre punkter, så att en strömningsbild (grundvattennivåer och flödesriktning) kan anges. Ange lägen för grundvattendelare i avlagringen och utströmningspunkter eller utströmningsområden.

Grundvattennivåer och täktbottnens läge

Redogör för grundvattenytans läge i förhållande till planerad täktbotten. Bottnens läge bör sättas i relation till den högsta förmodade grundvattennivån i området och som stöd för bedömningen kan nivåserier från övervakningsstationer i SGUs grundvattennät användas om lämpliga stationer finns i närheten. SGU ser gärna att grundvattennivåmätningar inleds så tidigt som möjligt, gärna minst ett år innan verksamheten påbörjas.

Vattenförvaltning

Redovisa om vattenförvaltningen har bedömt att det finns en grundvattenförekomst av vikt som skulle kunna påverkas, samt hur påverkan kan komma att ske.

Avlagringens värde för den allmänna vattenförsörjningen

Redovisa bedömd uttagsmöjlighet inom naturgrusförekomsten (utgå från SGUs kartmaterial om ingen annan mer noggrann bedömning finns att tillgå). Redovisa om det finns någon eller några allmänna vattentäkter i naturgrusförekomsten eller i dess närhet och hur dessa ligger i förhållande till täktområdet (uppströms eller nedströms). Beakta även vattentäkter i berg. Om möjligt uppskatta transporttiden från området till berört skyddsobjekt. Redovisa om det finns inrättade vattenskyddsområden och hur dessa kan komma att påverkas. Redogör för eventuella vattenförsörjningsplaner och om det i dessa görs en bedömning av värdet på avlagringen ur ett vattenförsörjningsperspektiv.

Enskild vattenförsörjning

Redovisa om det finns enskild vattenförsörjning i närområdet som skulle kunna påverkas negativt av täktverksamheten. Som underlag bör en brunnsinventering utföras som sammanställs och presenteras i ansökan. Inventeringen bör omfatta brunnar för såväl vattenförsörjning och bevattning som energi. Redogörelsen bör inkludera uppgifter om brunnsläge, marknivå, grundvattennivå, brunnsdjup och användning. SGUs brunnsarkiv kan utgöra ett stöd men eftersom grävda brunnar sällan finns med i arkivet och det även finns bergborrade brunnar som inte rapporterats in så måste uppgifterna kompletteras med en inventering i det berörda området.

Grundvattenberoende ekosystem

Redovisa om det finns det några närliggande grundvattenberoende ekosystem, till exempel källområden, mossar, kärr eller våtmarker som kan påverkas av täktverksamheten.

Förhållanden vid brytning nära grundvattenytan

SGU förespråkar generellt att brytning ej ska ske närmare än 3 meter över högsta förutsägbara grundvattennivå (3 meter omättad zon ska bevaras). Undantag från detta måste tydligt motiveras. Vid brytning under grundvattenytan ska bestämmelserna i 11 kap miljöbalken beaktas.

Egenkontrollprogram

Förslag på kontrollprogram ska finnas i ansökan. Om det finns behov av att kontrollera täktens påverkan på grundvattnet bör detta läggs in i egenkontrollprogrammet. Detta gäller både kvalitativ och kvantitativ påverkan. Det är även bra att ta vattenprov och analysera vattenkvaliteten innan påbörjad verksamhet för att ha som referens. Det är då bra att mäta både i närliggande brunnar och i vattendrag. Kontrollera om det finns en SGU-miljöövervakningsstation (för nivå och kvalitet) i närheten som kan användas som referens.

Efterbehandling

Ange hur täkten ska efterbehandlas och om efterbehandlingen kan komma att påverka grundvattnet samt om det geovetenskapliga värdet påverkas i negativ eller positiv riktning.