SGU har i uppdrag att stödja geovetenskaplig tillämpad forskning och riktad grundforskning vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Syftet är att utveckla och använda nya kunskaper och metoder inom geologin för att bättre kunna tillfredsställa samhällets behov och verka för en hållbar utveckling. Vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta inom SGUs ansvarsområden är kriterier för bedömning och rangordning av ansökningarna.

SGU kan dela ut forskningsmedel om cirka sex miljoner kronor per år, varav cirka hälften går till nya projekt och resterande till fortsättningsprojekt. Vi vill att det finns geologiska tillämpningar av den geologiska kunskapen som utvecklas i projektet. Geovetenskaplig information från SGUs databaser kan utan kostnad användas i forskningsprojekt, kontakta oss för mer information om intresse finns.

Angelägna geovetenskapliga forskningsområden

SGU har i SGUs Forskningsagenda 2015-2020 identifierat följande angelägna forskningsområden, och i 2019 års utlysning välkomnar vi ansökningar inom dessa fyra områden:

1. Metall och mineraltillgångar för framtiden

För att Sveriges metall- och mineraltillgångar ska nyttjas på ett hållbart sätt behövs forskning kring Sveriges berggrunds utveckling och de processer som styr bildning och lokalisering av malm- och mineralförekomster. Detta kan även inkludera metoder för att finna nya mineraliseringar, mineraliseringstyper eller för att definiera malmkroppars karaktär och sammansättning för en effektivare utvinning av metaller. Mer kunskap och nya metoder för identifiering, kvantifiering och utvinning behövs även rörande sekundära mineralresurser, som till exempel gruvavfall, med fokus på de mineral och metaller som behövs för att möjliggöra en grön omställning.

2. Geologiska förutsättningar för samhället

Nedan följer exempel på ämnesområden som är av intresse, listan är dock inte fullständig.

Hållbar markanvändning

Byggande av städer och infrastruktur utgör en stor del av människans resursutnyttjande samt miljö- och klimatpåverkan. Samtidigt ökar kravet på effektivt nyttjande av georesurser och planering med hållbarhet i fokus. Därför behövs forskning om landskapets utveckling över tid för förståelse av nuvarande geologiska förhållanden. Detta kan relateras till förekomst av till exempel naturliga problemområden som till exempel sura sulfatjordar, men även naturresurser (grundvatten, bergmaterial med mera) eller användas i syfte att förutse framtida utveckling av markförhållanden och relaterad påverkan på möjliga användningsområden, såsom vid klimatförändring. Kunskapsutveckling behövs även kring markanvändning och fysisk planering av utrymme både över och under markytan med fokus på ett resurseffektivt tillvaratagande av geologiska resurser. Detta kan inkludera georisker, geoenergi, geologisk lagring av koldioxid, samt nya behov av underlag, såsom kartmaterial och databaser, och hur dessa ska anpassas mot framtida användare. Mer kunskap behövs också om förekomsten av bergmaterial, vilka möjligheter det finns till ett hållbart nyttjande samt vilka geologiska egenskaper som är av betydelse för slutprodukternas användning.

Grundvatten

Det finns ett stort behov av att utöka forskningen kring grundvatten, inte minst för att få bättre förståelse av grundvattnets roll i samhället. Det gäller främst grundvattnets uppträdande, kvalitet, värdering som naturresurs samt påverkan och funktion inom ekosystemen utifrån naturvetenskaplig grund. Bättre kunskap om de processer som styr grundvattenbildning behövs och därmed även grundvattnets roll inom den hydrologiska cykeln. Grundvattenbildning utifrån mängden nederbörd och nederbördens fördelning över tid i förhållande till markanvändning och geologiska förhållanden behöver utredas liksom hur grundvattenbildning sker sommartid. Denna typ av kunskap, liksom utvecklande av prognosverktyg för grundvattennivåer och grundvattnets kvalitet, är avgörande för att kunna göra en bedömning av vilka effekter av förändrat klimat i form av både ökad vattenbrist och ökade översvämningsrisker kan ge. Metoder för att förbättra kunskapsinsamling om grundvattenresurser behöver tas fram och det saknas fortfarande grundläggande forskning kring grundvattnets betydelse i olika typer av mark- och grundvattenförhållanden.

Blå tillväxt

Den maringeologiska kunskapsuppbyggnaden för havsplanering och blå tillväxt omfattar bland annat kunskap om sediments egenskaper, substrat och habitat samt sedimentdynamiska processer, vilket kan ge information om exempelvis mineral- och sand/grusförekomster eller lämpliga områden för energianläggningar. Även kunskap om kustzonen är viktig för att bättre förstå och prognostisera kustprocesser generellt, men även för georisker såsom översvämning, erosion och skred.

3. Föroreningar i mark, grundvatten, vatten och sediment – påverkan från geovetenskapliga processer

Forskning kring föroreningar i mark, grundvatten, vatten samt sediment i sjöar och hav är mycket angeläget ur miljösynpunkt. Detta omfattar aspekter som förekomst, fastläggning, spridning och spridningsrisker av föroreningarna. Mer forskning krävs även för att separera förekomst av mänskliga föroreningar mot naturliga bakgrundshalter vad gäller bland annat metaller.

Kunskapsbristerna är fortsatt stora vad gäller hur dessa aspekter påverkas av geovetenskapliga processer. Exempel på processer är frigörelse och transport av naturliga ämnen från geologiska material, föroreningsspridning i samband med grundvattenbildning och -rörelser, samt fastläggning och spridning av föroreningar i och från sediment i hav och sjöar.

4. Kunskap om Sveriges geologiska förhållanden 

Det finns ett fortsatt stort forskningsbehov om Sveriges geologi där regionalgeologi, berggrundsgeologi, mineralogi, malmgeologi, geokemi, geofysik, kvartärgeologi, hydrogeologi och olika geologiska processer ingår. Det kan vidare omfatta forskning kring utveckling av metodik, underlag och kartmaterial för effektivare tolkningar eller inom social hållbarhet och acceptans.

Ansökan

Vi ser fram emot att få in din ansökan senast den 16:e september 2019. Dokument avseende SGUs generella villkor för bidrag till forskning 2019, ansökningsblankett och övrig information finns under rubrik Läs mer.

Ytterligare information erhålls av Ronald Arvidsson eller Therese Bejgarn; Sveriges geologiska undersökning, Box 670, 751 28 UPPSALA, tel. 018-17 90 00 eller via e-post: fou@sgu.se

När ansökningsperioden har gått ut så börjar urvalsprocessen och slutgiltigt beslut om medel fattas i januari efterföljande år efter att SGUs budget har blivit fastställd. Du kan läsa mer om urvalsprocessen under ”Så behandlas din ansökan”.