För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
En hand som gräver i moränen.

Moränprovtagning vid markgeokemisk kartering på SGU.

Foto: SGU.

8 december 2021

Nya kartvisarna Biogeokemi och Markgeokemi visar grundämnen i morän och växter

Nu finns två nya kartvisare från SGU som visar förekomsten av olika grundämnen i morän och bäckvattenväxter. Kartvisarna kan bland annat användas vid prospektering, kommunal planering och för att bedöma potentiella risker med toxiska föroreningar i grundvatten.

I kartvisaren Biogeokemi, regional provtagning redovisas analysresultat för vattenväxter som provtagits i mindre vattendrag i stora delar av Sverige. Karteringsprogrammet baserades på kemin hos bäckvattenväxter, till exempel älggräs. Bäckvattenväxternas rötter och mossa anses vara provmedier som tar upp spårelement och därför avspeglar hur kemin ser ut i bäckvattnet. Bäckvattenväxter utsätts för både naturlig och mänsklig påverkan och kan därför visa den kemiska sammansättningen i omgivande berggrund och jord.

I kartvisaren Markgeokemi, regional provtagning visas geokemiska kartor med utvalda grundämnen för morän från olika analysmetoder, till exempel totalhalter och syralakade halter. Markgeokemiska data används bland annat inom mineralprospektering, miljöövervakning, skogsbruk, kommunal planering och medicinsk forskning. Markgeokemiska resultat är en viktig bakgrundsinformation vid undersökning av förorenad mark och bedömning av vattenkvalitet.

Markgeokemi-Kobolt.png

Utsnitt ur kartvisaren Markgeokemi, regional provtagning.

Geokemisk kartering vid SGU bedrivs i syfte att visa den naturliga förekomsten av huvudämnen och spårämnen samt pH i mark och vatten. Antal tillgängliga grundämnen varierar i olika års provtagningsserier, vilket beror på teknikutveckling. I kartvisarna visas utvalda grundämnen.

Besök kartvisaren Biogeokemi, regional provtagning

Besök kartvisaren Markgeokemi, regional provtagning

Läs mer om SGUs geokemiska kartläggning

Ålgräs.jpg

Älggräs, Filipendula ulmaria. Foto: Wikimedia Commons AnRo0002, CC0.

Senast granskad 2021-12-08