Av miljöbalkens kapitel 3, 7 § andra stycket, framgår att områden som innehåller fyndigheter av värdefulla ämnen eller material som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. Inom sådana områden får kommuner och statliga myndigheter inte planera för eller lämna tillstånd till verksamheter som kan förhindra eller påtagligt försvåra ett utnyttjande av mineralresurserna. SGU är enligt 2 § 5 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden ansvarig myndighet för att peka ut sådana områden.

Utpekade riksintressen för värdefulla ämnen eller material

I kartvisaren "Riksintressen, mineral" kan du hitta områden som innehåller fyndigheter av riksintresse. Genom att klicka på "Riksintresse, punktsatt" eller ”Riksintresse, detaljavgränsat” får du upp information om området och länk till beslut i pdf-format.

I listan "Områden med mineraliska ämnen av riksintresse" redovisas de riksintressen (för värdefulla ämnen eller material) som utpekats av SGU enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken.

Områden med mineraliska ämnen av riksintresse (pdf, nytt fönster)

Kartvisaren "Riksintressen, mineral" (nytt fönster)

Vad är ett riksintresse?

Riksintressen KirunaKartan visar Kiruna med omgivningar där riksintressen för natur (gröna prickar), friluftsliv (gröna streck ), renskötsel (röda streck), kultur (lila korsat) samt mineral (svarta streck) överlappar varandra.

Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse. De kan vara viktiga av olika skäl – det handlar både om bevarande- och exploateringsintressen. Det är mark- och vattenområden som har olika skyddsbehov, till exempel för att de är känsliga ur ekologisk synpunkt, innehåller värdefulla ämnen eller material eller är särskilt lämpliga för industrianläggningar. Inom de utpekade områdena får inte åtgärder vidtas som påtagligt kan skada de angivna värdena eller påtagligt försvåra det avsedda utnyttjandet av marken.

 

Syftet med bestämmelserna är att redovisa vilka intressen som har särskild betydelse och som därför ska ges ett försteg framför andra när frågor om markanvändning ska avgöras. Bestämmelserna ger därmed stöd vid beslut när olika intressen står i konflikt.

Länsstyrelserna är mottagare av beslut om riksintressen. Besluten utgör underlag som länsstyrelse och kommun har att ta hänsyn till i den långsiktiga planeringen. Riksintressen ska även tas med i den kommunala översiktsplanen.

Riksintressen regleras i miljöbalkens kapitel 3 och 4.

Hur SGU beslutar om riksintressen

Vid utpekande och detaljavgränsning av en fyndighet som riksintresse för värdefulla ämnen eller material krävs omfattande undersökningar och gedigen dokumentation av fyndigheten för att SGU ska kunna göra bedömningen om fyndigheten är av riksintresse. 

Detaljavgränsning av fyndigheter viktig

Karta som visar detaljavgränsning av ett riksintresse i Stekenjokk.Exempel på en detaljavgränsning av ett riksintresse. Stekenjokk i Västerbottens län och Jämtlands län.

Detaljavgränsning innebär att fyndighetens sträckning preciseras genom att riksintresset ritas in på en karta med tillhörande koordinater. Detta underlättar för länsstyrelser och kommuner, dels i planprocessen, dels för att göra en avvägning när ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål.

En detaljavgränsning görs genom att data sammanställs från SGUs databaser och publikationer. Information om till exempel produktion och materialegenskaper kan också inhämtas från en eventuell verksamhetsutövare. Vid behov görs fältbesök av SGU och en preliminär avgränsning tas fram. SGUs förslag remitteras till berörd länsstyrelse och Boverket samt andra berörda. Efter remissförfarandet görs eventuella justeringar av förslaget. SGUs generaldirektör fattar beslut.

SGU arbetar löpande med att detaljavgränsa fyndigheter som bedöms vara av riksintresse. Det handlar både om fyndigheter som hittills endast har utmärkts med en koordinatsatt punkt men även ”nya” fyndigheter bedöms och kan klassas som riksintresse. SGU arbetar även kontinuerligt med att upphäva de fyndigheter som inte längre kan anses vara av riksintresse enligt miljöbalkens kapitel 3, 7 § andra stycket.

Kriterier för bedömning

Kriterier som SGU använder vid utpekande av riksintresse enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken är:
1. Ämnet eller materialet har stor betydelse för samhällets behov,
2. ämnet eller materialet har särskilt värdefulla egenskaper
och
3. området innehållande fyndigheten av ämnet eller materialet är väl avgränsat, undersökt och dokumenterat.

Alla ovanstående kriterier ska vara uppfyllda för att peka ut en fyndighet som riksintresse enligt  miljöbalkens kapitel 3, 7 § andra stycket.

Kriterierna har sin utgångspunkt i förarbetena till hushållningsförordningen. Tidigare utpekande riksintressen gäller fortfarande men kommer successivt att ses över.