Kartan som verktyg

LÄRARHANDLEDNING

Övningen ”Kartan som verktyg” består av flera olika delar. Syftet med övningen är att använda kartan för att förstå och tolka vår geologiska omgivning samt analysera och dra slutsatser.

Kom igång
Kom igång är ett snabb sätt att starta upp lektionen och få igång eleverna. Diskussionsfrågorna ska väcka elevernas tankar och inspirera eleverna att söka svar i de länkar som finns i övningen. Det finns länkar både till SGUs webbplats men också till externa källor som belyser övningens innehåll.

Geologen berättar
Geologen berättar kan fungera som ett stöd för studie- och yrkesvägledning och ger en koppling till verklighet och arbetsliv med ett geologiskt perspektiv.

Uppgift
I uppgiften får eleverna arbeta med SGUs kartvisare. Eleverna får använda informationen i kartvisaren för att lösa olika uppgifter och ta reda på information om jordskred och raviner, grundvatten samt malm och mineral.

Gräv djupare
Till uppgiften finns även en fördjupning. Fördjupningen är tänkt att vara utmanande för eleverna samtidigt som den är formbar för dig som lärare. Beroende på vilken kurs du undervisar i, eller hur du tillsammans med kollegor arbetar integrerat över flera ämnen, kan elevernas arbete styras mot centralt innehåll och kunskapskrav.

Exit ticket
Som avslutning får eleverna lämna en lapp där de skriver svar på en eller flera frågor. Exit ticket ger läraren en bild av vad eleverna har fått ut av lektionen och kan användas som stöd för att planera inför nästa lektion. Elevernas svar kan också användas för vidare diskussion i klassen, som en metod för att synliggöra lärande. Metoden kan också genomföras digitalt med appar som Socrative, Mentimeter och Twitter.

Studie- och yrkesvägledning
En central del i materialet är kopplingen till studie- och yrkesvägledning som visar på konkreta exempel från studie- och yrkesliv. Det gör att studie- och yrkesvägledare och pedagoger kan arbeta tillsammans på ett enkelt sätt.

Kursplaner för grundskolan 7-9 och gymnasieskolan

Till övningen följer utdrag ur kursplaner för ämnen både för grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan (se nedan). Vi har valt delar ur kursplaner, både centralt innehåll och kunskapskrav, som vi anser tangerar innehållet i övningen. I sammanställningen över kunskapskrav är värdeord som anger skillnad mellan E-C-A raderade, t.ex. översiktligt, utförligt, utförligt och nyanserat.

Kursplaner för grundskolan i årskurs 7-9

Kurs: Geografi

Centralt innehåll

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

  • Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.
  • Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informationssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.
  • Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.
  • Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor 

  • Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.
  • På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Kunskapskrav

  • Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett fungerande sätt, samt för underbyggda resonemang om olika källors trovärdighet och relevans. 
  • Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett sätt.

Kurs: Kemi

Centralt innehåll

Kemin i vardagen och samhället

  • Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kunskapskrav

  • Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda informationen på ett fungerande sätt i diskussioner och för att skapa texter och andra framställningar med anpassning till syfte och målgrupp.

Kursplaner för gymnasiet

Kurs: Geografi 1, 100 p, kurskod: GEOGEO01

Centralt innehåll

  • Geografiska källor och rumslig information. Hur data samlas in, till exempel genom kartor, satellit- och flygbilder, fältstudier och laborationer. Hur geografisk information värderas, bearbetas och presenteras. Hur man framställer kartor.
  • Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Skala och generalisering. Kartframställning. Grunderna i geografiska informationssystem (GIS) och visualisering av geografisk information i karta.

Kunskapskrav

  • Eleven beskriver grunderna i kartografi samt identifierar, besvarar och presenterar med hjälp av lämplig metod och lämplig teknik, geografiska frågor. I arbetet använder eleven det omgivande landskapet som informationskälla för geografiska data. Eleven samlar in och bearbetar data samt värderar dem med omdömen. Dessutom presenterar eleven på ett strukturerat sätt sitt resultat.

Kurs: Geografi 2, 100 p, kurskod: GEOGEO02

 Centralt innehåll

  • Samhällets sårbarhet och resiliens. Platsers och regioners sårbarhet inför naturgivna risker och hot. Risker och hot förknippade med det moderna samhällets specialisering inom teknik-, energi- och varuförsörjning samt hur sådana risker och hot kan förebyggas och bemötas.

Kunskapskrav

  • Eleven ger exempel på och diskuterar samhällets behov av rumslig information. Eleven redogör också för hur rumsliga data samlas in, bearbetas och presenteras. Dessutom redogör eleven för hur rumsliga data kan användas för att påverka och styra samhällets arbete med att uppnå en hållbar utveckling samt för samhällsplaneringens ansvar och möjligheter att stärka samhällets resiliens.

Romain Trystram

Bilen

En genomsnittlig personbil innehåller bland annat 1 g silver, 2 g guld, 10 kg bly, 10 kg zink, 10 kg koppar och ca 1 ton järn och stål! Alla dessa metaller utvinns i Sverige och med kartans hjälp kan man ta reda på var de och andra viktiga metaller och mineral finns.

SE FILM
SE BILDER

Säker väg

Att bygga säker infrastruktur kräver geovetenskapligt kunnande. Markens egenskaper ger olika förutsättningar för byggande. Var finns skredkänsliga områden? Var är det lättast att ta sig fram? Vilka områden är särskilt känsliga för föroreningar? Kartor kan ge dig information om detta.

SE BILDER

GPS

Det är viktigt att bestämma exakta lägen på naturtillgångar eller områden med geologiska risker när man samlar in data i fält. Till detta  använder geologer GPS (Global Positioning System). 

 

KARTAN SOM VERKTYG

I den här övningen lär du dig att använda geologiska kartor. Geologer arbetar ofta med att kartlägga omgivningen. Kartan är ett sätt att visualisera information, så att andra i sin tur kan använda den i till exempel samhällsplanering.

Kom igång!

I den här övningen får du arbeta med SGUs geologiska information som finns tillgänglig på SGUs webbplats via tjänsten kartvisaren. I kartvisaren kan du bland annat se vilka områden som SGU har kartlagt. Du kan se vilken typ av information SGU har samlat in om berg, jord och grundvatten samt spara ned kartorna som PDF och skriva ut dem.

Diskussionsfrågor

  • På vilka sätt har man nytta av en karta om man är ute i skog och mark för att orientera?
  • På vilka sätt kan man ha nytta av en karta om man arbetar med geologi? Ge exempel på vad en sådan karta bör visa.

Uppgift

Lär känna verktyget Kartvisaren (SGU) genom att gå in på webbplatsen och välj kartvisare för:

Jordskred och raviner

  • Läs under fliken ”om” och beskriv sedan syftet med kartvisaren för "Jordskred och raviner”. Du hittar fliken "om" längst upp till höger.
  • Fundera över vilka som kan ha nytta av information om skredkänslighet och markstabilitet. I vilka situationer kan den typen av information behövas?
  • Zooma in på kartan över området där du bor. Finns det några spår av jordskred eller raviner i närheten? Om inte, kan du hitta det någon annanstans? Beskriv vad och var du hittar något.

Grundvattenmagasin

  • Läs under fliken ”om” och beskriv sedan syftet med kartvisaren för "Grundvattenmagasin”. Du hittar fliken "om" längst till höger.
  • Fundera över vilka som kan ha nytta av information om grundvattenmagasin längs grusåsar och i sedimentär berggrund. I vilka situationer kan den typen av information behövas? 
  • Zooma in på kartan över området där du bor. Finns det några grundvattenmagasin i närheten? Om inte, finns det andra platser med grundvattenmagasin? Beskriv vad och var du hittar något.

Malm och mineral

  • Läs under fliken ”om” och beskriv sedan kortfattat vad kartvisaren för "Malm och mineral” visar. Du hittar fliken "om" längst till höger.
  • Fundera över vilka som kan ha nytta av information om malm och mineral. I vilka situationer kan den typen av information behövas?
  • Zooma in på kartan över området där du bor. Finns det några mineralresurser i närheten av det området? Om inte, finns det andra platser med denna information? Beskriv vad och var du hittar något.

Gräv djupare

Arbeta i grupp. Ni är ett konsultföretag som har fått i uppdrag av er kommun (lärare) att inrätta en anläggning på kommunal mark. Kommunen har mycket pengar men inga idéer så ni får själva välja vilken typ av anläggning det ska bli. Det kan till exempel vara en lekpark, skatepark, utomhusbad, skidbacke, vindkraftverk, en ny skola eller något annat som ni kommer på. 

När ni har bestämt er för vad ni ska anlägga är det dags att undersöka en lämplig plats med hjälp av SGUs kartvisare. Sök efter olika sorters information som kan fungera som underlag för att säkerställa att platsen ni valt är en bra plats att bygga på. Det kan till exempel vara bra att titta efter naturliga risker eller eventuellt känsliga grundvattenområden. När ni är nöjda med ert underlag, kan det vara bra att åka ut och fotografera de platser ni har valt med hjälp av kartan.

Obs! Kommunen har även anlitat andra grupper av konsulter (era klasskamrater) så det gäller att hålla ett bra presentationsmöte så att ert förslag väljs.  

Utställning och presentation
Förbered en presentation för kommunen (läraren) där ni berättar om er anläggning och varför ni tycker att kommunen ska satsa på ert förslag. Skriv ut de kartor ni har använt från SGUs kartvisare i stort format (exempelvis A3 format) eller använd projektor. Redovisa vilka kartor ni har använt och hur informationen har hjälpt er i valet av lämplig plats för anläggningen.

Berätta även om varför ni valde bort andra områden, exempelvis risker för skred, svårgrävd moränmark o.s.v. Tips! Ha gärna med fotografier, skisser eller ritningar för att övertyga kommunen om att ni har gjort ett bra förgrundsarbete och att de ska satsa på er anläggning.

Exit ticket

Fundera över vilken samhällsnyttan är med att använda geologisk information som SGUs kartvisare och databaser, och vilka fler än geologer som har nytta av informationen.

Tummnagel för film

Geologen berättar: Geologer från den spanska geologiska undersökningen berättar mer om hur kartor tas fram

Studie- och yrkesvägledning

Det finns många sätt att arbeta med kartor! För GIS-ingenjörer, geologer, lantmätare och samhällsplanerare är kartan en central del i arbetet. Det finns också många typer av kartor, allt från berggrundskator till ekonomiska kartor eller till och med evakueringskartor! Att arbeta med ett kartproducerande yrke innebär ofta arbete både praktiskt och tekniskt, där jobbet varieras ute och inne.

Länkar

SGU (app): Kartvisare

SGU (webb): Ordlista

Studi (föredrag): Kartor (Geografi)

Lunds universitet (film): Geolog - ett yrke som blir allt populärare

Norges geologiske undersøkelse (film): Rett Yrke 1: Geolog

Norges geologiske undersøkelse (film): Rett Yrke 2: Geolog

Skolresurs (film): Forskningens värld: Geologi 

Fler övningar inom samma tema

Vår viktigaste naturresurs

Att arbeta med geologi

Metaller och mineral

Taggar: Geografi, Kemi, Kartvisare, Malm, Geologi, Jordskred