Sulfidjordar är finkorniga sediment som bildats på Östersjöns botten efter den senaste istiden. Jordarna är ofta svartfärgade av sulfidmineral. Genom landhöjningen har dessa forna bottnar i många områden blivit land.

Stabila under grundvattenytan 

Så länge sulfidjordarna befinner sig under grundvattenytan är de stabila och har ingen påverkan på den omgivande miljön. Om sulfidhaltiga jordar däremot exponeras för luftens syre, oxiderar sulfidmineralen. Då sjunker markens pH-värde kraftigt och vissa av dess metaller blir lättrörliga. Den jordmån som då bildas kallas sur sulfatjord. Denna jordmån tillhör de mest miljöskadliga jordarna i världen.

Sulfidjordar (till vänster) är ofta helt svarta eller svartbandade och kännetecknas av ett neutralt pH. Vid kontakt med luft bleknar dessa jordar snabbt och pH sjunker. Sura sulfatjordar (till höger) bildas efter oxidation av sulfidjord och kan ofta kännas igen med blotta ögat. De karaktäriseras av vertikala sprickor som täcks av ett rostlager. Foto: Gustav  Sohlenius.

Exponeras av människan

Även om sulfidjordarna bildades utan påverkan av människan så är det ofta människans aktiviteter, exempelvis dikning och andra utgrävningar, som leder till att jordarna exponeras för syre och därmed påverkar miljön negativt. Sulfidjordarna är ofta näringsrika och lämpliga som jordbruksmark. För att möjliggöra uppodling har därför grundvattenytan på många platser sänkts, man har dikat ur, med följd att det i stället har bildats sura sulfatjordar. Även schaktning i samband med byggande, exempelvis vid vägbyggen, kan leda till att sulfidjordar exponeras för syre. För att undvika aktiviteter som bidrar till att sulfidmineralen oxiderar, med följd att metaller och syra frigörs, är det därför viktigt att man känner till var de sulfidhaltiga jordarna förekommer.

Även i Finland finns stora områden med sulfidjordar och där har metall- och syraläckage periodvis orsakat stora problem med fiskdöd i kustvattnen. Där har man kunnat visa att utsläppen av vissa metaller från sura sulfatjordar är större än från hela Finlands industri. Även om arealen med sulfidjordar är mindre i Sverige än i Finland så står det klart att dessa jordar i vissa områden påverkar miljön negativt samt att de bidrar med stora utsläpp av metaller.

Pågående arbeten längs Norrlandskusten

I stora drag vet vi var i Sverige sulfidhaltiga jordar finns. De förekommer främst längs Norrlandskusten, men även längre söderut, till exempel runt Mälaren. SGU har nyligen sammanställt resultat från undersökningar av förekomster av sulfidjordar och sura sulfatjordar längs Norrlandskusten. Resultaten visar att dessa jordar framförallt förekommer i områden med silt och lera som utgörs av jordbruksmark, och där grundvattenyta sänkts med diken. Sura sulfatjordar förekommer dock även i områden med skogsmark och nedlagd jordbruksmark. Resultaten visar även att sura sulfatjordar är speciellt vanliga nära kusten i områden vilka under de senaste årtusendena genom landhöjningen stigit ur havet. De sura jordarna underlagras oftast av sulfidjord, vilket innebär att det är viktigt att undvika en markanvändning som gör att dessa djupare liggande jordar exponeras för luft. Den totala arealen sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten uppskattas till minst 600 km2, men är sannolikt större.

Länsstyrelsen i Norrbotten har nyligen påbörjat ett projekt som syftar till att förbättra vattnets kvalitet i några kustnära vattendrag. Kring dessa vattendrag finns sura sulfatjordar jordar som påverkar miljön i vattnen negativt. I det nystartade projektet kommer SGU att undersöka var längst vattendragen som de sura jordarna förekommer. Den kunskapen kan användas för att sätta in åtgärder i de områden där sura sulfatjordar riskerar att påverka vattnen. Eventuellt kommer att likande projekt att startats tillsammans med Länsstyrelsen i Västerbotten.

Sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten. SGU-rapport 2015:26

Tidigare studier om sulfidhaltiga jordar och deras påverkan på miljön

SGU har tidigare finansierat flera projekt där sulfidhaltiga jordar och deras påverkan på miljön studerats. Följer du länkarna nedan så kan du läsa om resultaten från några av dessa projekt. Alla är pdf-filer och öppnas i nytt fönster.

Förekomsten av sulfidhaltiga postglaciala sediment. SGU-rapport 2004:09

Sura sulfatjordar och metallbelastning. SGU-rapport 2006:5

Geofysiska metoder för att identifiera områden med sulfidhaltiga sediment – Slutrapport. SGU-rapport 2007:31

Sulfidjordar och sura sulfatjordar – vad gör SGU? SGU-rapport 2011:12