För att få en uppfattning om erosionsförutsättningarna och vilka processer som påverkar stränderna har SGU tagit fram detaljerad information om de faktorer som har störst inflytande på erosionen. Dessa faktorer är jordarter, sedimentdynamik, sedimentbudget, exponering samt terrängförhållanden, både på land och havsbottnen, samt kusttyp. Underlagen SGU tagit fram är mycket viktiga om relevanta bedömningar ska göras av områden som i idag och i framtiden kan utsättas för erosion, och tillhörande planering av åtgärder, vid en klimatförändring och havsnivåhöjning.

Resultaten, som omfattar bl.a. detaljerade kartor över jordarter, strandtyp, terräng och erosions/ackumulationsförhållanden, samt analyser av t.ex. erosionskänslighet finns att tillgå via en digital kartvisare på SGUs webbplats och en slutrapport.

Nuvarande och framtida erosionsförhållanden - resultat

Under nuvarande förhållanden är tolv procent av Skånes stränder utsatta för nettoerosion. Därav är sju procent utsatta för stark erosion och fem procent för långsam erosion. Vid en framtida höjd havsnivå kommer en större andel av kusten att eroderas.

Den vanligaste strandtypen i Skåne är sand- och grusstränder med växelvis erosion och ackumulation, men i balans sett i ett längre tidsperspektiv. Stranderosion sker huvudsakligen vid högvatten i kombination med starka vågor, oftast i samband med stormar under höst och vinter. 

Erosionsförhållanden längs Skånes kust

  • Ackumulation       7 % (37 km)
  • Ingen erosion       5 % (25 km)
  • Obetydlig erosion       24 % (134 km)
  • Strand i balans       31 % (175 km)
  • Långsam erosion       5 % (28 km)
  • Betydande erosion       7 % (39 km)
  • Ej bedömt (hamnar, tätortsbebyggelse m.m.)       21 % (117 km)

Vilka sträckor som är utsatta för erosion framgår av kartvisaren. Där kan man också se vilka sträckor som inte är känsliga för stranderosion, vilket är viktigt att veta vid kustzonsplanering. I kartvisaren finns också en prognos för hur erosionsförhållandena kan antas bli vid en framtida höjd havsnivå.

Två foton från samma ställe vid Fortuna, söder om Helsingborg, på Skånes västkust. Det vänstra är taget i juni 2012, den högra är tagit i september 2016. En påtaglig erosion, orsakad av skred i de finkorniga sedimenten, har ägt rum. Huvuddelen av erosionen skedde i samband med stormen Sven i december 2013. Foto Kärstin Malmberg Persson.Två foton från samma ställe vid Fortuna, söder om Helsingborg, på Skånes västkust. Det vänstra är taget i juni 2012, den högra är tagit i september 2016. En påtaglig erosion, orsakad av skred i de finkorniga sedimenten, har ägt rum. Huvuddelen av erosionen skedde i samband med stormen Sven i december 2013. Foto Kärstin Malmberg Persson.Två foton från samma ställe vid Fortuna, söder om Helsingborg, på Skånes västkust. Det övre är taget i juni 2012, det undre är taget i september 2016. En påtaglig erosion, orsakad av skred i de finkorniga sedimenten, har ägt rum. Huvuddelen av erosionen skedde i samband med stormen Sven i december 2013. Foto Kärstin Malmberg Persson.

Kartvisaren innehåller mängder av information om geologiska förhållanden längs Skånes stränder, både på land och på havsbottnen. Kartvisaren är mycket innehållsrik och ju mer man zoomar in desto mer kan man se. Där finns till exempel en möjlighet att se historiska strandlinjer och därmed se var det försvunnit land under årens lopp. Det finns dessutom detaljerad information om och bilder på havsbottnen.

Vad ska informationen användas till?

Informationen ska användas som underlag för bedömning av erosionskänslighet, men också i arbetet med klimatanpassning, som planeringsunderlag för kustzonen och för frågor om mark- och havsbottenanvändning. Den maringeologiska informationen kan t.ex. användas vid:

  • förvaltande av känsliga bottnar ur naturvårds- och sårbarhetssynpunkt
  • beslut om lämpliga områden för anläggning av vind- eller vågkraft, kablar och rör, liksom bästa teknik och metoder för dessa beslut om eventuella områden lämpade för miljöövervakning
  • studier av nutida och historisk föroreningsbelastning
  • beslut om tillvägagångssätt vid muddring samt hantering av muddermassor och dumpningsområden

Var hittar man data från projektet?

Projektets slutrapport kan läsas och laddas ner här:

Skånes känsliga stränder – erosionsförhållanden och geologi för samhällsplanering, SGU-rapport 2016:17 (nytt fönster)

Kartor och erosionsbedömningar finns samlade i Kartvisaren Skånestrand:

Kartvisaren ”Skånestrand - erosion och geologi" (nytt fönster)

Exempel från Ystad -  Löderup

Kartan nedan är ett exempel från projektets slutrapport. Den visar i vilka huvudriktningar sediment transporteras på den strandnära havsbottnen, och vilka sediment som dominerar på havsbottnen.

I källområdet till Ystads sandskog, syd och sydväst om Ystad, förekommer sand mest som ett tunt lager och därmed inte i tillräckliga mängder för att tillföras Ystad sandskog och få en balanserad sedimentbudget. Sand finns ackumulerat i relativt större mängder i och väst om Ystads hamn. I havsområdet väst och syd om Löderup, som förser Löderup med sand, finns inte heller mer än en halvmeter mäktig sand på morän. Detta innebär att en negativ sedimentbudget förekommer både vid Ystads sandskog och Löderups strandbad, alltså mer sand transporteras bort än tillförs och därmed sker en stark erosion här.

Karta som visar övergripande nettotransportriktningar av sediment samt översiktlig ytsedimentkarta som visar det sediment som dominerar i den översta metern av havsbottnen (huvudjordart) samt det sediment som finns direkt i bottenytan och är tunnare än 50 cm. Övergripande nettotransportriktningar av sediment samt översiktlig ytsedimentkarta som visar det sediment som dominerar i den översta metern av havsbottnen (huvudjordart) samt det sediment som finns direkt i bottenytan och är tunnare än 50 cm.