PanGeo-projektets idé var att bedöma risker för markrörelser i de största tätortsområdena i respektive EU-land, genom att kombinera geologisk information med mätningar av markrörelser från satellit. PanGeo-projektet utfördes mellan 2010 och 2014. De nationella geologiska undersökningarna stod för den geologiska informationen och expertisen medan processade satellitdata tillhandahölls via EU-projektet.

SGUs del i PanGeo-projektet var att utifrån data över markrörelser i Stockholm och Göteborg avgränsa riskområden för skred, sättningar, ravinbildning med mera.

Användningen av satellitdata för övervakning av markrörelser

De satellitdata som använts kallas PSI-data. PSI-data kommer från radarmätning från satellit av avstånd till reflekterande föremål på marken. PSI står för Persistent Scatterer Interferometry, där Persistent Scatterers är de reflekterande föremålen (PS) och Interferometry beskriver hur man beräknat hastigheten med vilken de reflekterande föremålen förflyttar sig mot satelliten eller bort från satelliten. Föremålen kan vara vägräcken, hustak, och klippor, med mera. Ytor utan konstruktioner har inga eller få reflektorer och ger därför inga utslag vid radarmätningarna.

De satellitmätningar som använts vid analysen i PanGeo-projektet är utförda av satelliterna ERS1 och ERS2, som passerat knappt en gång per månad från november 1992 till december 2000. Varje gång satelliten passerat får man en bild, när sedan dessa bilder behandlas tillsammans får man ett mått på årlig sänkningshastighet (eller höjning) i millimeter. Pixelstorleken för PanGeos satellitdata är cirka 20 gånger 4 meter.

Nyare satelliter har betydligt bättre upplösning, med en pixelstorlek ner mot 0,5 gånger 0,5 meter, och numer används de mer detaljerade satellitmätningarna för övervakning av vägprojekt med mera.

Data kan hämtas på PanGeo-projektets webbsida

Totalt framställdes PanGeo-produkter för 52 städer i 27 EU-länder. Data från alla 52 städerna kan laddas ner från PanGeo-projektets webbsida. Rapporterna (Geohazard Description (GHD)) från respektive stad kan laddas ner som pdf-filer och de identifierade polygonerna (Geohazard Stability Layer (GSL)) kan laddas ned som shape-filer (ESRI) eller visas i Google Earth.

I Göteborg och Stockholm är markrörelser som kan identifieras ofta ett resultat av sättningar orsakade av sänkt grundvattennivå, byggnation eller nedbrytning av organiskt material. Här orsakas markrörelser orsakas också av ras, skred och ravinbildning. I Italien kan man se hur Etna ändrar form till när magman förflyttar sig inuti vulkanen. I Storbritannien har man mycket sättningar i områden där kolbrytning förekommit.

www.pangeoproject.eu (nytt fönster)

Identifieringen av observerade och potentiella områden med stabilitetsproblem gjordes genom en kombinerad analys av satellitdata, geologiska kartor, Lantmäteriets höjddata, terräng- och fastighetskartor. SGUs databas med skredärr och raviner och Statens geotekniska instituts databas över inträffade skred har varit ett komplement. Alla polygoner och tillhörande attribut klassificerades och kategoriserades enligt INSPIRE (Natural Risk Zones).

PanGeo Göteborg

I Göteborg syntes det tydligt i satellitdata att de stora markrörelserna har skett i jordlagren i de stora dalgångarna och i utfyllnadsområden i havet.

Jordarterna i dessa dalgångar består på djupet av glacial lera och i ytan av postglacial lera, yngre svämsediment eller postglacial finsand. Ställvis finns isälvssediment och morän mellan den glaciala leran och berggrunden. Utfyllnadsområdena består av samma jordart som i övriga delar av dalgångarna men är täckta av fyllnadsmassor. I dessa områden finns idag hamnverksamhet, industrier och lagerverksamhet. Det är framförallt i punkter i vägarna, järnvägsbankarna, stora industrier och lagerbyggnader man fått de stora sättningarna.

I Göteborg har även Göteborgs Stads databas över skred samt dubbmätningar på fastigheter i centrala Göteborg beaktats. Genom samtolkning av alla tillgängliga datamängder skiljdes områden (polygoner) ut där markrörelser vid något tillfälle observerats eller där man kan misstänka att markrörelser kan komma att ske.

PanGeo Stockholm

Vad gäller Stockholm har bilden varit otydlig, beroende på att de satellitdata som erhölls, dels var mycket glesa, dels, där det fanns data, inte alls gav utslag i kända områden med marksättningar. Detta beror troligen på att de punkter som givit utslag i satellitdata ligger på byggnader som byggts med stabilitetssäkrande åtgärder, även om marken omkring sjunker. På grund av begränsningarna i det erhållna satellitdatasetet baserades kartläggningen av potentiellt sättningsbenägna områden enbart på SGUs jordartskarta.