För att planera för ett bra samhälle, måste vi ta hänsyn till både de risker som finns i naturen och de som vi själva har skapat. Var finns det skredkänslig mark, i vilka områden finns det höga radonhalter i marken, hur sårbar är vår dricksvattenförsörjning och var innehåller marken och grundvattnet höga halter av skadliga ämnen?

Vad finns i marken och vattnet?

Mark och vatten innehåller metaller och andra ämnen som finns där naturligt eller har tillförts genom mänsklig aktivitet. För att till exempel kunna planera nya bostadsområden eller sätta in åtgärder för brunnar med dåligt vatten behövs information om såväl de naturligt förekommande ämnena som ämnen tillförda genom mänsklig påverkan.

SGUs geokemiska information, dvs. information om markens innehåll av olika ämnen, kan användas för att identifiera områden med till exempel förhöjda metallhalter (naturliga eller antropogena) och områden med lågt pH.

Att skydda vårt viktigaste livsmedel

Vatten är ett av våra viktigaste livsmedel. Vid risk för förorening eller förgiftning måste samhället veta var yt- och grundvattenreserver finns. Det gäller också att i förväg kartlägga hur sårbar dricksvattenförsörjningen är och så långt som möjligt undanröja riskerna samt ta fram planer för hur man ska hantera en eventuell olycka. För att till exempel kunna bedöma vilka åtgärder som behövs sättas in om en tankbil välter nära en grundvattentäkt, behövs bland annat information om markens genomsläpplighet och grundvattnets strömningsriktning.

Grundvattnet kan också komma att påverkas av klimatförändringar.

Naturlig radioaktivitet och markradon

Människan utsätts för joniserande strålning från olika källor. Huvuddelen av strålningen kommer från naturliga strålkällor - radon i inomhusluft och strålning från marken.

Läs mer om radon och strålning

Skred och ras

SGUs jordartsgeologiska databaser kan användas tillsammans med information om terräng och vattenflöden för att bedöma ras- och skredrisk.

Läs mer om skred och ras

Sättningar

Sättning är markytans sjunkning på grund av underliggande jordlagers trycks ihop, komprimeras.
Marksättningar kan bero på yttre påverkan, t.ex. att marken belastats genom byggnation eller att grundvattenytan sänkts. Sättningar kan också uppkomma för att det bildats större eller mindre hålrum i underliggande mark, till exempel på grund av malmbrytning, utvinning av gas och olja, nedbrytning av organiskt material, karstbildning eller uttorkning av jordar.

Marksättningar är vanliga i postglaciala leror, lergyttja-gyttjelera, organiska jordar och i utfyllnadsmaterial (som ofta underlagras av finkorniga eller organiska jordar).

Kontroll av sättningar

Det klassiska sättet att mäta sättningar eller markrörelser är att sätta dubbar på byggnader eller dylikt. Dessa dubbar mäts sedan in regelbundet. Markrörelser kan också övervakas med hjälp av satellit. SGU har tagit fram översiktlig information över sättningskänsliga områden i Göteborg och Stockholm i EU-projektet PanGeo. I det projektet användes satellitdata från åren 1992-2000. Moderna satellitdata har bättre upplösning. Statens Geotekniska Institut (SGI) har gjort en studie på hur de kan användas. 

Markstabilitet i Europas tätortsområden – PanGeo

Så mäter man sättningar i marken med satellit (SGIs webb, nytt fönster)

Sulfidjordar och sura sulfatjordar

I områden där sulfidjordar förekommer bildas ofta sura sulfatjordar vilket ofta leder till att vattenkemin i vattendragen periodvis påverkas mycket negativt. Höga metallkoncentrationer och lågt pH kan då i vissa situationer leda till fiskdöd.

Läs mer om sulfidjordar och sura sulfatjordar