Skogsklädda torvmarker har i stor omfattning dikats och avvattnats för att öka skogsproduktionen. En del torvmarker är även dikade och torrlagda för att användas som jordbruksmark. Utdikningen av torvmarker tog fart under andra halvan av 1800-talet och fortsatte fram till slutet av 1900-talet. Idag förekommer avvattning av torvmarker jämförelsevis i mycket liten utsträckning.

Idag är ytan som är tagen i anspråk för torvtäkt liten, men många torvmarker bär spår av tidigare torvtäkt. Torv från torvtäkter används i huvudsak som energikälla och som odlingstorv vid växtodling. Energitorv står för en mycket liten del av Sveriges totala energiproduktion och används som bränsle vid fjärrvärmeanläggningar och då oftast tillsammans med olika typer av biobränslen.

Läs mer om energitorv

Sverige är en betydande producent av växttorv i Europa. Produktionen sker i huvudsak i södra Sverige. Växttorven används i form av traditionell odlingsjord och som växtsubstrat vid storskalig växthusodling.

Torvtäkt

Vid etablering av en torvtäkt avverkas eventuell skog och torvmarken avvattnas med hjälp av diken. I och med att torvmarken torrläggs blir det möjligt ta ut torven från torvmarken. Torven tas in från torvmarken vid torrt väder under vår och sommar och lagras och torkas i stora stackar i anslutning till torvtäkten. Produktion av torv är starkt väderberoende och under somrar med blöt och kall väderlek blir produktionen mycket lägre än när vädret är mer gynnsamt.

Statistik över den svenska produktionen av torv finns på statiska centralbyråns hemsida:

Statistiska Centralbyrån (nytt fönster).

Torv och remisser

SGU är remissinstans för ansökningar om bearbetningskoncession för energitorv och även ofta för ansökningar som rör täkt av växttorv. SGU bedömer i sitt remissyttrande bland annat torvens kvalitet, eventuell risk för påverkan på grundvatten och graden av påverkan av dikning.

SGUs torvinformation

Översiktlig information om myrtyper och utbredning finns i jordartsdatabaserna och i äldre kartbladsbeskrivningar. Vid SGU finns omfattande detaljerad information från äldre torvmarksundersökningar samlade i ett särskilt torvarkiv.

SGUs torvarkiv

I kartvisaren ”Torv” visas information som kan vara användbar vid planering och översiktlig inventering för utvinning av energi- och odlingstorv. Områden som enligt SGUs kartläggning av jordarter utgörs av torv visas i kartvisaren tillsammans med information som kan vara av betydelse vid bedömning om lämplighet för etablering av torvtäkt. Exempel på sådan information är resultat från Naturvårdsverkets våtmarksinventering och information om områden där flyggeofysiska mätningar visar på hög strålning från uran.

Kartvisaren Torv (öppnas i nytt fönster)