Geologiskt arv handlar precis som allt vårt arv om värdefulla och representativa företeelser. Utöver dessa vetenskapliga värden kan geologiska bildningar även representera kulturella, historiska, ekonomiska och estetiska värden.

Internationellt får konceptet geological heritage, eller kort geoheritage, allt större betydelse, eftersom behoven av tydliga beslutsunderlag ökar inom både naturresursplanering och miljöarbete. Definierade värden är avgörande för att kunna göra rätt prioriteringar vid till exempel markanvändning. Geologiska naturvärden är på så sätt en geologisk naturresurs. Rätt utnyttjat kan samhället och allmänheten öka användningen av vårt naturarv.

Ett allt vidare perspektiv på naturvärden och samspelet i miljön har i ökande grad inkluderat det geologiska perspektivet. Geologiskt arv är ett globalt, delat naturarv av platser och företeelser som berättar vår planets historia. Internationellt hanteras nu begreppet parallellt med annat naturarv och andra naturvärden, även om det ännu inte är omsatt i praktiken i världens länder.

Geologiskt värdefulla platser

SGUs arbete inom geologiskt arv

På SGU är vi engagerade i arbetet med att uppmärksamma och värna det geologiska arvet, på internationell och nationell nivå.

Inom naturvårdsfrågor, markplanering och miljöarbete möter SGU ofta behovet av bättre definierade geologiska naturvärden, och ser det nationella behovet av att ta fram information som kompletterar den traditionella, geologiska informationen. Med ökande kunskap om landets geologiska utveckling finns det idag nya förutsättningar för att värdera och kategorisera geologiska bildningar.  Detta är relevant för såväl lokalt planeringsarbete som Unescos världsarvslista.

Geologiskt arv som vetenskap

Geologiskt arv är en tillämpad vetenskaplig disciplin som fokuserar på betydelsefulla och representativa geologiska platser och stödjer på så sätt både den geologiska vetenskapen och dess tillämpning i samhället.