Jordarter bildas genom en mängd olika processer. Berg vittrar och eroderas, sediment samlas på havs- och sjöbottnar, äldre jordarter omlagras och avsätts på nytt. De jordarter som finns idag i Sverige har med andra ord bildats på många olika sätt – något som också har bidragit till att jordtäckets egenskaper är mycket skiftande. På flera platser bildar jordarterna distinkta ytformer, till exempel rullstensåsar.

De svenska jordarterna är till största delen avsatta under och efter den senaste istiden. Stora delar av Nordamerika och norra Europa har varit täckta av inlandsisar och har därmed jordarter som i många avseenden liknar de svenska. I stora delar av världen är dock jordtäcket betydligt äldre och har en helt annan karaktär.
    
Jordarternas sammansättning är en av de faktorer som påverkar vilka växter och djur som kan leva på en plats. De olika jordarterna påverkar dessutom hur vi människor kan använda marken. I vissa områden lämpar sig jordarna utmärkt som åkermark medan andra jordar utnyttjas bäst för skogsbruk. Kännedom om jordarterna är av stor vikt vid till exempel planering för byggnationer och uttag av grundvatten. Jordarternas sammansättning påverkar även hur känslig marken är för olika för föroreningar. Vissa jordarter kan skapa problem då det finns risk att de plötsligt kommer i rörelse genom skred eller ras. En del jordarter har egenskaper som gör det attraktivt att bryta dem. Materialet i rullstensåsar kan till exempel utvinnas för byggnationer och torven från våtmarker kan användas som bränsle.

I Sverige har nästan alla jordarter bildas under kvartärtiden. Denna period började för cirka 2,5 miljoner år sedan och pågår än idag. Den del av geologin som berör jordarterna kallas därför ofta kvartärgeologi.