Av miljöbalkens kapitel 3, 7 § andra stycket, framgår att områden som innehåller fyndigheter av värdefulla ämnen eller material som är av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. Inom sådana områden får kommuner och statliga myndigheter inte planera för eller lämna tillstånd till verksamheter som kan förhindra eller påtagligt försvåra ett utnyttjande av mineralresurserna.

Områden av riksintresse

Områden med särskilt värdefulla mineraliska ämnen kan utpekas som riksintressen av SGU. I kartvisaren "Riksintressen, mineral" kan du hitta områden som innehåller fyndigheter av riksintresse. Genom att klicka på "Riksintresse, punktsatt" eller ”Riksintresse, detaljavgränsat” får du upp information om området och länk till beslut i pdf-format.

I listan "Områden med mineraliska ämnen av riksintresse" redovisas de riksintressen (för värdefulla ämnen eller material) som utpekats av SGU enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken. För närvarande finns det 145 st varav  85 st är detaljavgränsade.

Områden med mineraliska ämnen av riksintresse (pdf, nytt fönster)

Kartvisaren "Riksintressen, mineral" (nytt fönster)

Vad är ett riksintresse?

Riksintressen KirunaKartan visar Kiruna med omgivningar där riksintressen för natur (gröna prickar), friluftsliv (gröna streck ), renskötsel (röda streck), kultur (lila korsat) samt mineral (svarta streck) överlappar varandra.

Geografiska områden som är av nationell betydelse för en rad olika samhällsintressen kan pekas ut som områden av riksintresse. De kan vara viktiga av olika skäl – det handlar både om bevarande- och exploateringsintressen. Det är mark- och vattenområden som har olika skyddsbehov, till exempel för att de är känsliga ur ekologisk synpunkt, innehåller värdefulla ämnen eller material eller är särskilt lämpliga för industrianläggningar. Inom de utpekade områdena får inte åtgärder vidtas som påtagligt kan skada de angivna värdena eller påtagligt försvåra det avsedda utnyttjandet av marken.

 

Syftet med bestämmelserna är att redovisa vilka intressen som har särskild betydelse och som därför ska ges ett försteg framför andra när frågor om markanvändning ska avgöras. Bestämmelserna ger därmed stöd vid beslut när olika intressen står i konflikt.

Länsstyrelserna är mottagare av beslut om riksintressen. Besluten utgör underlag som länsstyrelse och kommun har att ta hänsyn till i den långsiktiga planeringen. Riksintressen ska även tas med i den kommunala översiktsplanen.

Riksintressen regleras i miljöbalkens kapitel 3 och 4.

Hur SGU beslutar om riksintressen

SGU har hittills fattat beslut om 145 riksintressanta fyndigheter av värdefulla ämnen eller material. Av dessa har 85 detaljavgränsats och märkts ut på karta, medan övriga har lägesbestämts med en centrumkoordinat .

Detaljavgränsning av fyndigheter viktig

Karta som visar detaljavgränsning av ett riksintresse i Stekenjokk.Exempel på en detaljavgräsning av ett riksintresse. Stekenjokk i Västerbottens län och Jämtlands län.

Detaljavgränsning innebär att fyndighetens sträckning preciseras genom att riksintresset ritas in på en karta med tillhörande koordinater. Detta underlättar för länsstyrelser och kommuner, dels i planprocessen, dels för att göra en avvägning när ett område är av riksintresse för flera oförenliga ändamål.

SGU arbetar löpande med att detaljavgränsa fyndigheter som bedöms vara av riksintresse. Det handlar både om fyndigheter som hittills endast har utmärkts med en koordinatsatt punkt men även ”nya” fyndigheter bedöms och kan klassas som riksintresse. SGU arbetar även kontinuerligt med att upphäva de fyndigheter som inte längre kan anses vara av riksintresse enligt miljöbalkens kapitel 3, 7 § andra stycket.   

En detaljavgränsning inleds med att SGU tar fram geologiskt underlagsmaterial om fyndigheten. Information om till exempel produktion och materialegenskaper kan också inhämtas från fyndighetens ägare eller den som bedriver verksamhet på fyndigheten. Därefter besiktigas vanligen fyndigheten av SGUs personal och en preliminär avgränsning tas fram. SGUs förslag remitteras till berörd länsstyrelse och Boverket. Efter remissförfarandet och eventuella justeringar av förslaget fattar SGU beslut i ärendet.

Kriterier för bedömning

Kriterier som SGU använder vid utpekande av riksintresse enligt 3 kap. 7 § andra stycket miljöbalken är:
1. Ämnet eller materialet har stor betydelse för samhällets behov,
2. ämnet eller materialet har särskilt värdefulla egenskaper
och
3. området innehållande fyndigheten av ämnet eller materialet är väl avgränsat, undersökt och dokumenterat.

Alla ovanstående kriterier ska vara uppfyllda för att peka ut en fyndighet som riksintresse enligt  miljöbalkens kapitel 3, 7 § andra stycket.

Kriterierna har sin utgångspunkt i förarbetena till hushållningsförordningen. Tidigare utpekande riksintressen gäller fortfarande men kommer successivt att ses över.