Metaller hamnar i dvala när system tas ur bruk och ersätts av nya utan att tas tillvara. Det gäller till exempel system för stadsgas och likström. Metaller hamnar också i dvala i samband med löpande underhåll och reparationer, eller vid stadsbyggnadsprojekt när hela zoner av infrastruktur kopplas ur. Kablarna lämnas kvar i marken för att det blir för dyrt att gräva upp och ta tillvara dem.

Över tid samlas material i byggnader, tekniska system, fortifikationer, urbana sediment, med mera. De utgör ett materialförråd som kan återanvändas eller återvinnas. Merparten av dessa materialförråd används, men det även finns stora mängder material som tagits ur bruk och som inte återanvänds eller återvinns. Infrastruktur, byggnader och tekniska maskiner och apparater är de stora metallförråden i vårt samhälle, där infrastrukturen står för 28 procent av kopparanvändningen i Sverige.

Aluminium, koppar och järn eller stål är de vanligaste metallerna i den ledningsburna, markförlagda infrastrukturen. Årligen återvinns en sjättedel av de kablar som byggs in i de svenska näten för el- och telekommunikation.