Återvinningen av basmetaller som järn, aluminium och koppar ur elektronikskrot fungerar relativt väl i Sverige. Det finns dock flera faktorer som gör att många andra metaller inte återvinns. Bland annat är mängderna metall i produkterna som ska återvinnas ofta okända. Dessutom finns många av dessa metaller tillsammans och blandade med andra 
ämnen vilket gör det kostsamt att sortera ut metallerna.

Inom EU pågår flera forskningsprojekt som bland annat har syftet att utveckla elektronik och elektroniska produkter med en design som ger en mer effektiv återvinning av produkterna.

I elektronikavfall kan det finnas låga halter av ovanliga metaller. Tabellen visar en uppskattning av kvarvarande mängder metaller i elektronikskrot i deponier i Sverige. 

Metall Ackumulerat (ton)
Aluminium 2 000
Bly (som blyoxid)  1 000
Indium 0,5
Koppar 3 000
Tantal 30
Dysprosium 4,0
Praseodym 10
Neodym 20
Summa 6 065

 

Återvinningsgraden för bly är mycket hög, främst från insamlade blybatterier. 

För de mindre vanliga metallerna är återvinningen ännu liten och kan ökas. Det gäller exempelvis legeringsmetaller som svensk stålindustri använder för att tillverka specialstål. För att täcka behovet av dessa är det viktigt att fortsätta utveckla och ytterligare öka återvinning av metaller.

Kommunala deponier

Uppskattningsvis finns det runt 4 000 kommunala deponier i Sverige. Deponierna innehåller väldigt varierat material och innehållet påverkas av under vilken tidsperiod en deponi har använts. Många kommunala deponier innehåller också en blandning av hushålls- och industriellt avfall. De mer sentida deponierna kan vara intressanta ur metallåtervinningssynpunkt, till följd av att metallinnehållet i hushållsavfall ökat med ökande metallkonsumtion. Sannolikt är de kommunala deponierna från 1970- och 1980-talet de med högst metallinnehåll. Sedan 1990-talet har sorteringen ökat, i och med till exempel producentansvaret. Det finns också en problematik med att deponierna kan innehålla farligt avfall. 

Skrotade bilar

En annan möjlig källa för återvinning av metaller är skrotade bilar. År 2011 skrotades totalt cirka 184 000 personbilar i Sverige. Det finns dock ingen information om innehållet av potentiella kritiska metaller i bilarna.