Vi blir allt fler människor på jorden och med det kommer ett växande behov av bostäder, infrastruktur och tekniska produkter, med alltifrån smarta telefoner och kylskåp till miljötekniska lösningar bara för att nämna några. Under 1900-talet var den ekonomiska tillväxten starkt kopplad till produktionen av primära råvaror. De senaste decennierna har tillväxten i vissa delar frikopplats genom att de flesta branscher, till exempel elektronikindustrin, av ekonomiska skäl och genom förbättrad design behöver mycket mindre mängd råvaror per tillverkad enhet. Å andra sidan säljs många fler enheter idag än för 30 eller 50 år sedan.

För att jordens resurser ska räcka till finns ett stort intresse för att alltmer växla över till det som kallas cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi innebär att man med alltifrån bättre design på produkter och nya affärsmodeller till förbättrad teknik, styrmedel och medvetenhet samt återvinning och återanvändning minskar behovet av primära råvaror i samhället. En viktig princip för att den cirkulära ekonomin ska fungera är att man betraktar avfallet som en resurs. En nödvändig pusselbit i det arbetet är att skaffa sig en bild av vilka sekundära tillgångar som finns i samhället.

I Sverige är vi bra på återvinning av metaller. Sedan 1950-talet har återvinningen av ädelmetaller samt skrot innehållande järn, stål och basmetaller, ökat kraftigt, stålskrotet från 50 till 92 % år 2010. Vad gäller mindre vanliga metaller är återvinningen ännu blygsam, men ändå tar vi hand om ungefär hälften av Europas elektronikskrot i vårt land.

Det finns också outnyttjade tillgångar på metall i bland annat gruvavfall, industrideponier och övergiven infrastruktur i våra städer. För att eventuellt kunna utnyttja dessa krävs ytterligare kunskap, teknikutveckling och förändrade styrmedel.

Den svenska metallproducerande industrin, en av våra viktigaste basnäringar med en hög andel av vår export, tar till stor del råvarorna från den svenska berggrunden. Men den använder också i hög grad återvunna metaller. Tabellen nedan visar användningen av olika metaller i Sverige, samt vår produktion och hur mycket som återvinns, baserat på internationell statistik. Sverige har nästan ingen produktion av mindre vanliga metaller. Dessa metaller kan med fördel återvinnas när volym och teknik har utvecklats.

Metallproduktion i Sverige (WBMS April 2014, SGU 2014:3, UNCTAD 2013).

Mineral Användning (ton)  Gruvproduktion Återvinning
Järn 4 326 000 27 285 000 2 032 000
Koppar 121 800 82 760 65 300
Bly 17 000 59 466 49 300
Zink 23 900 175 711 730
Aluminium 90 500 Ingen 56 500
Nickel 25 000 Ingen 14 610
Tenn 70 Ingen Ingen
Guld 2,6 6 10
Silver 35 340 27
Krom 100 000 Ingen 64 000
Magnesium Uppgift saknas Ingen Ingen
REE 500 Ingen Ingen

 

Den framtida stålanvändningen i världen bedöms öka beroende på globaliseringen och välståndsbyggandet i de forna utvecklingsländerna. Även vid maximal återvinning av metaller kommer primära metaller från gruvdrift att utgöra minst den volym den har idag. 

Den framtida stålanvändningen. Källa. Alica Gauffin, KTH 

Läs mer om olika källor till återvinning av metaller och mineral

Metallskrot i samhället

Metaller och mineral i gruvavfall

Stål- och metallindustriavfall

Urban mining