SGU är expertmyndighet för grundvatten och ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet”. Miljökvalitetsmålet innebär bland annat att grundvattnet ska bidra till en säker och hållbar dricksvattenförsörjning. SGU utgår vid sina ställningstaganden bland annat från sitt uppdrag att verka för skydd av grundvattnet inom ramen för miljökvalitetsmålet.

SGU anser att tillstånd till uttag av grundvatten för andra ändamål än allmän vattenförsörjning bör vara tidsbegränsade. När det gäller uttag för allmän vattenförsörjning bör tillståndet tidsbegränsas om det i det enskilda fallet finns omständigheter som påkallar en sådan begränsning. Vilket bland annat kan motiveras utifrån förväntade klimatförändringar (till exempel minskad tillgång under sommarhalvåret) men även att det kan bli ökad konkurrens om grundvattnet genom fler och större uttag i samma område. SGU har i yttrande till Mark- och miljödomstolen i Umeå förtydligat SGUs ställningstagande angående tidsbegränsade tillstånd.

Förtydligande gällande tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag

Enligt lag (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning är den som genomför en grundvattentäktsundersökning, borrning eller rördrivning skyldig att senast tre månader efter färdigställandet sända en kopia på utredningen eller en redogörelse över borrningen till SGU. SGU bedömer att alla kommande utredningar för ansökan om grundvattenuttag omfattas av lagkravet och ska därför skickas till SGU efter färdigställandet.

Mer information om uppgiftsskyldigheten och tjänsten "Grundvattenutredningar" finns på: www.sgu.se/produkter/soktjanster/grundvattenutredningar/ 

Checklista för remisser om grundvattentäkter

Hydrogeologin bör beskrivas där följande punkter kan anses vara något av ett minimikrav.

SGU anser att en ansökan för grundvattenuttag bör innehålla följande delar:

  • Geologiska förutsättningar. Ansökan bör innehålla en redogörelse över områdets geologi (berggrund och jordarter). Här ser SGU att tillgänglig geologisk information från SGU har används till exempel jordarter, brunnar.
  • Hydrauliska egenskaper. Redovisning av de vattenförande jordlagrens eller sprickzonernas egenskaper, samt resultat från provpumpning.
  • Vattenbalansmodell. Redovisa en vattenbalans över området där grundvattentillgången (grundvattenbildningen) och beräknat uttag från vattentäkten ingår. Redovisa om det finns andra uttag som kan komma att påverka tillgången i området.
  • Influensområde. Redovisning av vilket område som kommer att påverkas av uttaget. Vanligtvis används en avsänkning på 0,1 meter i jordlager och 0,3 meter i berg som gräns för influensområdet. Redogöra för om det kommer att ske en påverkan på andra anslutande/närliggande akviferer vid uttaget, exempelvis en påverkan på grundvattnet i jordlager vid ett uttag i berg.
  • Tillrinningsområde. Framtaget tillrinningsområde till vattentäkten bör redovisas.
  • Vattenkvalitet. Redovisa minst två analyser på grundvattnets kemiska sammansättning från vattentäkten. Analyserna bör minst omfatta de parametrar som ingår i Vattenförvaltningen samt de parametrar som är standard (SGU-FS 2014:1). Provtagning bör utföras före och precis efter provpumpning. Redogörelse för om det finns en möjlighet/risk för inducering av ytvatten, saltvatteninträngning (relikt eller havsvatten) eller andra föroreningskällor (bekämpningsmedel, förorenade områden, vägsalt med mera) som kan påverka kvaliteten.

Utöver de hydrogeologiska förhållandena bör ansökan innehålla en redovisning över:

  • Risken för kvalitativ och kvantitativ påverkan på närliggande brunnar (dricksvatten, bevattning, geoenergi).
  • Bedömning kring en eventuell påverkan på växtlighet, grundvattenberoende ekosystem, vattendrag samt om vattenkvaliteten i brunnarna kan påverkas av närliggande ytvattnen.
  • Om det kan uppstå problem med markstabilitet och sättningar till följd av sänkt grundvattennivå.
  • Hur området kommer att påverkas av klimatförändringarna. Vad som förväntas i området, om det blir blötare eller torrare och hur detta kommer att påverka uttagsmöjligheten. Om vattentäkten ligger i ett kustområde bör det redogöras för hur en havsnivåhöjning kan påverka risken för saltvatteninträngning. Riskbedömningen bör kopplas till vattenbalansmodellen.
  • Vattenförvaltningsförekomster i området. Hur grundvattenuttaget påverkar vattenförvaltningsförekomstens status, såväl kvalitativt (till exempel rörande klorid) som kvantitativt.
  • För hur vattentäkten och influensområdet kommer att tas om hand i översiktsplan och detaljplan.
  • Ett kontrollprogram som även omfattar delar som ligger utanför bedömt influensområde.