Mindre vattenuttag, som används för kommersiell eller offentlig verksamhet, räknas dock inte till enskild vattenförsörjning.

Allmän och enskild vattenförsörjning – viktiga skillnader

Det finns en rad skillnader mellan att få sitt vatten genom kommunalvattenförsörjning och att få sitt dricksvatten från egen brunn, det vill säga enskild vattenförsörjning.

Regelverk

Den viktigaste skillnaden mellan allmän och enskild vattenförsörjning är att den allmänna vatten-försörjningen regleras i författning medan enskild vattenförsörjning regleras genom allmänna råd. En författning ska följas medan allmänna råd talar om vad man bör göra.

Ansvaret för information och rådgivning för enskilda dricksvattenanläggningar flyttades 1 januari 2014 från Socialstyrelsen till Livsmedelsverket. Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2003:17) om försiktighetsmått för dricksvatten upphävdes 31 december 2013. Det ersattes 1 januari 2014 av Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning.

Ansvar för vattnets kvalitet

Vid enskild vattenförsörjning är oftast råvattnets (grundvattnets) kvalitet detsamma som dricksvattnets kvalitet. När råvattnet inte håller önskvärd kvalitet renas vattnet med den utrustning och kompetens som marknaden tillhandahåller. Ansvariga för den enskilda vattenförsörjningen är vanligtvis den enskilde fastighetsägaren eller till exempel en sommarstugeägarförening. De saknar ofta nödvändig kunskap och får därmed svårigheter att ställa rätt krav på entreprenörers och leverantörers tjänster. Det kan till exempel gälla vattenfilter, brunnsborrning och utrustning för distribution av dricksvatten.

Kostnader

För kommunal vattenförsörjning får konsumenten betala en viss avgift men har tryggad tillgång på tillräcklig mängd dricksvatten av god kvalitet. Vid enskild vattenförsörjning betalar konsumenten ingen avgift men den enskilde fastighetsägaren får själv reda ut eventuella problem och svara för alla investerings- och driftskostnader för dricksvattenanläggningen.

Problem med vattenkvalitet

Det är svårt att exakt mäta betydelsen av god vattenkvalitet för till exempel människors hälsa. En bra vattenförsörjning är dock en lönsam investering för samhället på lång sikt. I Sverige är cirka 1,2 miljoner permanentboende, eller nära 15 procent av befolkningen, beroende av enskild vattenförsörjning och ungefär lika många fritidsboende. Det är därför i högsta grad angeläget att enskild vattenförsörjning håller god vattenkvalitet.

Flera undersökningar visar emellertid att det finns stora problem med vattenkvaliteten vid enskild vattenförsörjning. Det kan gälla förekomst av bakterier, höga radonhalter, höga halter av kväveföreningar, fluorid, salt grundvatten, vägsalt, tungmetaller och bekämpningsmedel.

En stor del av problemen kan undvikas om brunnar anläggs på rätt plats i förhållande till föroreningskällor som till exempel avloppsinfiltration och gödselupplag. Det är också viktigt att brunnar får bra tekniskt skydd mot ytligt grundvatten, att inte smådjur kan falla genom otäta brunnsringar och trasiga brunnslock och att vattenreningsutrustning är ändamålsenlig och rätt anpassad till problemen. Detta är åtgärder som den enskilde fastighetsägaren ofta själv kan klara med hjälp av seriösa entreprenörer och leverantörer.

I områden med tätt boende med enskild vattenförsörjning och enskilda avlopp kan det dock uppstå problem som den enskilde fastighetsägaren inte har vare sig makt eller möjligheter att åtgärda. Det kan gälla ökande salthalter eller avloppspåverkan i grundvattenförekomsten där bebyggelsen ligger. Om olägenheterna blir stora för de boende i sådana områden har kommunen ett ansvar för att svårigheterna blir lösta.